”Såg nog själv att inte allt var bra men man vill ju vara stolt och inte inse det” : en kvalitativ studie om hur det är att leva med ångest

Abstract

Syftet med detta lärdomsprov är att undersöka erfarenheter hos personer med någon ångestsjukdom och hur det är att leva med ångest. Vi vill med detta skapa en förståelse för hur det upplevs samt vad som har hjälpt. Vi har tagit en närmare titt på panikattacker hos unga personer och processen till en hållbar livshantering. Först behandlas teoretisk bakgrund och tidigare forskning. Sedan tar vi upp centrala begrepp för att senare lyfta upp olika typer av ångestsjukdomar med fokus på paniksyndrom. Studien har gjorts genom kvalitativ forskningsmetod i form av halvstrukturerade intervjuer med fem olika personer. Detta har gjorts på ett fenomenologiskt förhållningssätt där det handlar om att förstå den intervjuades livsvärld och vi har använt oss av en tematisk analysmetod med narrativa inslag där den intervjuade med egna ord får berätta om sina upplevelser. Vi har använt oss av meningskoncentrering i form av citat som analysmetod. Resultatet tolkades mot den teoretiska bakgrunden och den tidigare forskningen. I resultatet kom det fram att stress samt livsförändringar bidrog mycket till insjuknandet. Man ser även hur ångesten starkt påverkat vardagen hos respondenterna men även hur processen att lära sig leva med ångesten sett ut och att det har varit nödvändigt med flera åtgärder och tillvägagångssätt för att lära sig hantera sina problem. Slutsatser som gjorts är att det behövs en blandning av olika förändringar i livet både med individuella och professionella steg, så som egen inställning, medicinering och terapi för att lära sig leva med ångesten.

Tämän opinnäytetyön tarkoituksena on tutkia ihmisten kokemuksia ahdistuneisuushäiriöstä ja siitä, millaisten sen kanssa on elää. Tällä tutkimuksella haluamme tuoda esille, millaisia kokemuksia tutkittavilla on ollut ja mikä heitä on auttanut. Lähemmän tarkastelun kohteeksi otimme nuorilla ihmisillä esiintyneet paniikkikohtaukset ja prosessin kohti kestävää elämänhallintaa. Käsittelemme ensin teoreettista taustaa ja aiempaa tutkimusta. Sitten otamme esiin tärkeimmät käsitteet ja tuomme esille erilaiset ahdistuneisuushäiriöt, painopisteen ollessa kuitenkin paniikkihäiriöissä. Tutkimus on toteutettu kvalitatiivisella tutkimusmenetelmällä, joka koostuu puolistrukturoiduista haastatteluista viiden eri henkilön kanssa. Haastattelut on tehty fenomenologisella lähestymistavalla, jossa pyritään ymmärtämään haastateltavan elämysmaailmaa. Haastatteluissa käytettiin temaattista analyysimenetelmää vahvistettuna narratiivisella ominaisuudella, jolloin haastateltava sai omin sanoin kertoa kokemuksistaan. Analyysimenetelmänä on käytetty lainauksen muodossa. Tulosta tulkittiin teoreettisen taustan ja aiemman tutkimuksen mukaisesti. Tuloksista kävi ilmi, että stressillä ja elämänmuutoksilla oli suuri vaikutus sairauteen. Selvisi myös, kuinka ahdistuneisuus vaikutti voimakkaasti vastaajien arkeen ja millaiselta pelkkä prosessi oppia elämään ahdistuksen kanssa näytti. Oli välttämätöntä käydä läpi useita toimenpiteitä ja menettelytapoja, jotta ongelmiaan oppi käsittelemään. Yhteenvetona voidaan todeta, että tarvitaan erilaisia muutoksia, niin yksilöllisiä (oma asenne) kuin ammatillisillakin (lääkitys ja terapia), ennen kuin ahdistuksen kanssa oppii elämään.

The purpose of this thesis is to analyze what kind of experiences people suffering from an anxiety disorder have gone through. We want to gain an understanding of what it’s like living with this condition, and how the process to a sustainable life management has unfolded. We have taken a closer look at panic attacks in youths and young adults. The first part covers theoretical background and previous research. We will discuss key concepts and highlight several types of anxiety disorders. We have chosen to focus on panic disorders. The study has been conducted through a qualitative research method in the form of semi-structured interviews with five different people. We have applied a phenomenological approach where understanding the life of the respondent is central. We used a narrative method where the respondents describe, in their own words, their experiences. A sentence concentration is used in the form of quotes as an analytical method. The results were interpreted against the theoretical background and previous research. These results clearly indicate that stress and life changes contributed to the illness, as well as how their anxiety influences the everyday lives of the respondents, but also what the process of learning to live with anxiety looks like. The respondents needed several measures and procedures in order to learn how to handle their situation. In conclusion, a combination of different life changes are necessary for recovery. This includes both individual and professional steps, such as own ones attitude, medication and therapy, in order to achieve a sustainable way of life management.