Utveckling av vinterunderhållet i Österbotten : Isrivaren Raiko som redskap för isröjning

Abstract

Syftet var med det här examensarbetet att analysera och utvärdera isrivaren som arbetsredskap för isröjningen. Målet var att utveckla vinterunderhållet i Österbotten. Arbetet gjordes i utvecklingssyfte för Destia Oy, Jakobstadsområdets underhållsentreprenad.

Teoridelen är tvådelad – den första delen består av information om vinterunderhållet och den andra delen handlar om isröjning. I den första teoridelen beskrivs syftet med vinterunderhållet och de kvalitetskrav som Trafikverket/Liikennevirasto fastställt för att säkerställa att vägarna är trygga att färdas på under vintertid. Vägarnas underhållsklasser presenteras och kvalitetskriterierna beskrivs. Den andra teoridelen handlar om isröjning och de arbetsmetoder och redskap som används i nuläget. Genom intervju med en av Destias chaufförer lyfts det fram vilka utmaningar som finns med isröjning.

Undersökningsdelen består av information och användarerfarenheter av isrivaren av märket Raiko. Informationen kommer från intervjuer med personer som har praktisk erfarenhet av isrivaren och Raikos hemsida. Dessutom har jag använt mig av uppgifter och testresultat som jag fått av försäljaren av isrivaren Raiko.

Slutligen har informationen och uppgifterna i undersökningsdelen analyserats och utvärderats. Isrivaren har jämförts med de redskap som används idag och resultaten tyder på att isrivaren kan vara lönsammare i längden eftersom användarkostnaderna blir lägre. Därmed är isrivaren ett redskap som kan effektivera isröjningen i Jakobstadsområdets underhållsentreprenad. På basen av resultaten från den här undersökningen finns det skäl att överväga isrivaren som redskap för isröjningen.

Opinnäytetyön tarkoituksena oli tutkia ja arvioida polannemurtajaa työvälineenä jääpolanteen poistoon. Opinnäytetyö on tehty Destia Oy:lle, Pietarsaaren hoitourakkaa ajatellen ja tavoitteena oli kehittää talvihoitoa Pohjanmaalla.

Teoriaosuus on jaettu kahteen osaan. Ensimmäisessä osassa esitetään tietoa talvihoidosta ja toisessa jääpolanteen poistosta. Ensimmäisessä osassa on kuvailtu talvihoidon tarkoitusta ja Liikenneviraston laatimia laatuvaatimuksia. Teiden hoitoluokat ja laatukriteerit esitellään. Teorian toisessa osassa kerrotaan millä tavalla jääpolannetta poistetaan ja mitä työvälineitä siihen käytetään nykyhetkellä. Destian kuljettajan haastattelussa nostetaan esille mitä haasteita jääpolanteen poistoon liittyy.

Tutkimus koostuu polannemurtaja Raikon tiedoista ja käyttäjäkokemuksista. Tiedot on kerätty Raikon kotisivuilta ja haastattelemalla henkilöitä, joilla on käyttäjäkokemuksia polannemurtajasta. Lisäksi esitellään testituloksia, jotka olen saanut polannemurtaja Raikon myyjältä.

Lopuksi polannemurtajan tietoja ja käyttöä on arvioitu. Polannemurtajaa on verrattu niihin työvälineisiin, joita nykyhetkellä käytetään. Tuloksista ilmenee, että pidemmällä ajalla polannemurtaja voisi olla kannattavampi työväline, koska työkustannukset ovat pienempiä kuin nykyisissä menetelmissä. Näiden tietojen perusteella polannemurtaja on työväline, joka voisi tehostaa jääpolanteen poistoa Pietarsaaren hoitourakassa, ja olisi syytä harkita sellaisen hankkimista.

The purpose of this thesis was to analyze and evaluate the icebreaker as a tool for ice clearing. The goal was to develop winter maintenance in Ostrobothnia. The work has been done for development for Destia Oy, Jakobstad’s maintenance contractor.

The theory is divided into two parts - the first part consists of winter maintenance information and the second part is about ice clearing. The first theoretical part describes the purpose of winter maintenance and the quality requirements established by the Finnish Transport Administration/Liikennevirasto. The roads' maintenance classes are presented and the quality criteria are described. The second theory is about ice clearing and the working methods and tools used at this time. The challenges of ice clearing are presented by interviewing one of Destia's drivers.

The study section consists of information and user experiences of the icebreaker Raiko. The information comes from interviews with people who have practical experience with the icebreaker and from Raiko’s website. In addition, I have used the data and test results that I received from the salesman of the icebreaker Raiko.

Finally, the information and data in the study section have been analyzed and evaluated. The icebreaker has been compared to the tools used today and the results indicate that the icebreaker can be more profitable in the long run as the user costs are lower. Thus, the icebreaker is a tool that can improve the ice clearing in the Jakobstad area's maintenance contractor. Based on the results of this survey, there is evidence to consider the icebreaker as a tool for ice clearing.