Skolhälsovården i de nordiska länderna

Abstract

Syftet med examensarbetet är att kartlägga och jämföra skolhälsovården för barn i åldern 7–12 i de nordiska länderna. Examensarbetet kommer att behandla Finland, Sverige, Norge och Danmark. Frågeställningarna som kommer att besvaras är: Hur beskrivs skolhälsouppföljningen av barn i åldern 7–12 i respektive land? och Vilka är skillnaderna i skolhälsouppföljningarna i de nordiska länderna?

Erikssons (1996) och (2014) beskrivning av begreppet hälsa har blivit använt som teoretisk utgångspunkt, tyngdpunkterna har varit sundhet, friskhet och välbefinnande. Bakgrunden presenteras med hjälp av information från vetenskaplig litteratur samt artiklar från olika databaser. Datamaterialet har grundat sig på varje lands lagstiftning, statliga hemsidor samt evidensbaserad litteratur. Med hjälp av scoping review, som varit metoden i detta examensarbete, har materialet blivit uppställt på ett överskådligt sätt i tabeller och löpande text.

I resultatet framkommer en beskrivning av varje lands skolhälsosystem. Vidare diskuteras skillnaderna i skolhälsovården i relation till Erikssons beskrivna begrepp, sundhet, friskhet och välbefinnande. De slutsatser som kan dras är att Finland och Sverige har den mest liknande skolhälsovården. Största skillnaderna hittar man mellan Finland och Danmark i och med väldigt varierande antal och innehåll i hälsouppföljningarna inom skolhälsovården i åldern 7–12.

Utvecklingsarbetet är en fortsättning på examensarbetet ”Skolhälsovården i de nordiska länderna” (Nyman, 2017). Syftet med utvecklingsarbetet är att göra en visualisering, en poster, av resultatet som uppkom i examensarbetet. Syftet är även att ta reda på om det utkommit ny vetenskaplig forskning inom området och sedan presentera det nya tillsammans med resultatet från examensarbetet. Det material som användes i examensarbetet har blivit granskat och inga förändringar har hittats. Därmed kan utvecklingsarbetet basera sig på samma datamaterial som användes i examensarbetet.

Den nya artikelsökningen gav inte några resultat och det har inte uppkommit ny vetenskaplig forskning inom området skolhälsovården i de nordiska länderna sedan examensarbetesprocessen.

Vid visualiseringen av postern har anvisningar från olika källor följts och Powerpoint har använts som dataprogram. Postern beskriver skolhälsovården i de nordiska länderna på ett visuellt sätt.

The aim of this thesis is to map and compare the school health care that Finland, Sweden, Norway and Denmark offer to pupils of the age of 7–12. The questions that follow through the study are: How is the school health services for children of the age of 7–12 described in the respective countries? And What are the differences in the school health care in the Nordic countries?

Health, described by Eriksson (1996) and (2014), is used as a theoretical framework in this thesis. The background is presented with information and material from scientific literature and articles from different databases. The actual data material is based on the countries law, state websites and evidence based literature. The method of this thesis is scoping review. The used material and information is mapped in tablets and presented in scrolling text.

The result shows a description of each country’s school health care system. The differences are discussed in relation to Eriksson’s described terms, soundness, health and wellbeing. The conclusions that can be made shows that Finland and Sweden has the most similar school health care system. The most noticeable differences are found when comparing Finland and Denmark.