Miljömärken vid inköp - Case: Giftfritt dagis : I samarbete med Ålands Natur & Miljö
Hakola, Amanda; Fröjdman, Sandra; Therman, Arthur (2018)
Hakola, Amanda
Fröjdman, Sandra
Therman, Arthur
Yrkeshögskolan Arcada
2018
All rights reserved
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2018053111622
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2018053111622
Tiivistelmä
Miljöfrågor har blivit allt mer aktuella i dagens värld. Det uppstår ofta problematik i frågan om miljömärken, eftersom det finns så många olika märken och de uppfyller olika kriterier samt representerar olika produktgrupper. Att hitta rätta produkter i den stora märkningsdjungeln leder till förvirring bland inköparna på daghem. Arbetet är uppdelat på tre olika produktgrupper, d.v.s. leksaker och pysselmaterial, livsmedel samt möbler och textilier. Syftet är att skapa ett underlag, ett så kallat miljöverktyg, som ska underlätta inköpare på daghem att fatta miljövänliga köpbeslut. Dessutom är syftet att tydliggöra, vilka miljömärken som berör de utvalda produktgrupperna. På uppdragsgivarens begäran (Ålands Natur & Miljö) har vi även som ett syfte att framställa material gällande miljöfrågor i allmänhet. Detta material ska uppdragsgivaren i ett senare skede publicera på sina hemsidor. I teoridelen Miljötänkandet idag tar vi upp olika miljöinformationssystem som tillämpas av verksamheter för att driva sitt miljöarbete. Därefter tar vi upp livscykelanalyser, mätare på hållbar utveckling så som, det ekologiska fotavtrycket, koldioxid- och vattenfotavtrycket samt den ekologiska ryggsäcken. Sedan går vi in på miljöledningssystem, miljövarudeklarationer, miljörapporter och andra miljöinformationssystem, som behandlar miljöledningsdeklarationer miljöbokslut och miljöbruksanvisningar samt energimärkningar. I teoridelen Miljömärkning börjar vi med att gå igenom de regler och skyldigheter en licensinnehavare har i frågan om ett miljömärke. Vi går även in på omfattningen av miljömärkens kriterier med att allmänt förklara märkens kriterier och vad de innebär. Därefter kommer vi till miljömärkning i de nordiska länderna och introducerar de mest kända nordiska märkena samt skillnaderna mellan dem. Sedan diskuterar vi samverkan mellan miljöorganisationerna och ger exempel på samarbete som existerar. Efter detta tar vi fram de olika perspektiv på ekologiskt agerande där vi går in på hållbar utveckling, socialt ansvar, avfall och återanvändning, miljövänlig produktion, gröna transporter och Eco Design. I teoridelen Jämförelser av miljömärken diskuterar vi miljömärkningen och diskuterar konsumentens preferenser och att konsumenten måste få en nytta av sitt köpbeslut. Därefter går vi in på varför producenten miljömärker sina produkter samt konstaterar att det är svårt att karaktärisera ”den gröna” konsumenten och -producenten. Vi diskuterar samhällets nytta med miljömärkning samt direkt och indirekt miljömärkning och hur de skiljer sig. Till slut har vi letat fram olika skrifter som jämför olika miljömärkningar på något sätt. Denna undersökning är en kvalitativ studie, där deltagande observation tillämpats för att uppnå vårt resultat. Observationerna är utförda i fysiska affärer och inom näthandeln. Under våra observationer har vi kommit till ett resultat och samlat ihop de mest relevanta märkningarna, gällande produktgrupperna. Verktyget är uppställt i tre olika underlag där resultatet av märkningar är upplagt för varje produktgrupp skilt. Environmental issues have become increasingly relevant in today's world. There are often problems with the issue of eco labels, because there are so many different brands and they meet different criteria and represent different product groups. Finding the right products in the big labeling jungle leads to confusion among the daycare purchasers. The work is divided into three different product groups, i.e. toys and crafts, food, furniture and textiles. The purpose is to create a base, a so-called environmental tool that will facilitate purchasers in day care to make environmentally friendly purchasing decisions. In addition, the purpose is to clarify which eco labelling concerns the selected product groups. At the request of the client (Ålands Natur & Miljö) we also have as an objective to produce material on environmental issues in general. This material will later be published by the client on their websites. In the theory section Environmental awareness today we take up various environmental information systems that are applied by businesses to drive their environmental work. After that we will take up life cycle analyzes and sustainable development indicators such as the ecological footprint, carbon dioxide and water footprint, and the ecological backpack. Then we go into environmental management systems, environmental product declarations, environmental reports and other environmental information systems, which deal with environmental management statements, environmental accounts and environmental advice, as well as energy labeling. In the theory section Eco labelling, we begin by reviewing the rules and obligations of a licensee regarding the eco label. We also go into the scope of the eco label criteria by generally explaining brand criteria and what they mean. Then we come to eco labelling in the Nordic countries and introduce the most famous Nordic brands as well as the differences between them. Then we discuss collaboration between environmental organizations and provide examples of cooperation that exist. After that we will take into account the different perspectives on ecological behavior, where we focus is on sustainable development, social responsibility, waste and recycling, environmentally friendly production, green transport and Eco Design. In the theory section Comparisons of the eco labels we discuss the eco labeling and discuss consumer preferences and that the consumer must benefit from his purchase decision. Next, we consider why the producer eco labels its products and finds it difficult to characterize the "green" consumer and producer. We discuss society's benefits with eco-labeling and direct and indirect environmental labeling and how they differ. In the end, we have looked for different articles that compare different eco labelling in some way. This is a qualitative study, where participatory observation has been applied to achieve our results. Observations are conducted in physical stores and within the network. Under our observations we have reached a result and collected the most relevant labels, concerning the product groups. The tool is set up in three different substrates, where the results of labeling are set for each product group