“Herko – Från uppvakningen hem” : en kvalitativ intervjustudie om sjukskötarnas upplevelser och erfarenheter

Abstract

Nya verksamhetsmodeller och vårdmetoder utvecklas hela tiden inom social- och hälsovården. Dessa ska förbättra kvaliteten på vården för patienterna. Herko-verksamheten är en modell som utvecklats som fördel för både organisationen och patienterna. Herko innebär att patienten åker hem från uppvakningen inom 23 timmar utan att bli inlagd på avdelning. Syftet med detta examensarbete är att få en uppfattning om hur operationsavdelningens sjukskötare på ett centralsjukhus upplever verksamhetsmodellen Herko – Från uppvakningen hem. För att besvara syftet har följande frågor ställts: Hur upplever sjukskötarna förändringarna som Herko-verksamheten medfört? Vilka fördelar och nackdelar finns det för patienten? Vilka utvecklingsmöjligheter finns det?

Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie. Som teoretisk utgångspunkt användes Kurt Lewins förändringsmodell. Data samlades in genom att intervjua sex sjukskötare som arbetar på ett centralsjukhus och som har erfarenhet av Herkoverksamheten. Utgående från syfte och frågeställningarna utvecklades 13 intervjufrågor. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet delades upp i fyra huvudkategorier med tillhörande underkategorier.

I resultatet kom det fram att sjukskötarna inte var nöjda med hur snabbt förändringen kom. De hade lite fortbildning, dålig påverkningsmöjlighet och få diskussionstillfällen med stöd från både förman och ledning. Däremot var alla sjukskötare ense om att själva Herkoverksamheten var en fördel för både organisationen och patienterna. Resultatet visar att Herko minskar belastningen på avdelningar och patienterna spenderar mindre tid på sjukhuset samtidigt som återhämtning efter operation försnabbas.

Uusia toimintamalleja ja hoitomenetelmiä kehitetään koko ajan sosiaali- ja terveysalalla. Näiden tarkoitus on parantaa potilaan hoidon laatua. Herko-toimintamalli on kehitetty sekä organisaation että potilaan hyväksi. Herko tarkoittaa sitä, että potilas kotiutuu heräämöstä 23 tunnin kuluessa, ilman että hänet siirretään osastolle. Opinnäytetyön tavoite on saada käsitys, miten keskussairaalan leikkaussalin sairaanhoitajat kokevat toimintamallin Herko – Heräämöstä kotiin. Opinnäytetyön kysymykset ovat: Miten sairaanhoitajat kokevat Herko-toiminnan tuomat muutokset? Mitkä ovat hyödyt ja haitat potilaalle? Mitä kehittämismahdollisuuksia on?

Opinnäytetyö toteutettiin laadullisena haastattelututkimuksena. Teoreettisena lähtökohtana käytettiin Kurt Lewinin muutosmallia. Tiedot koottiin haastattelemalla kuutta sairaanhoitajaa jotka työskentelevät keskussairaalassa ja joilla on kokemusta Herko-toiminnasta. Tavoitteen ja kysymysten perusteella kehitettiin kolmetoista haastattelukysymystä. Aineisto analysoitiin laadullisella sisällönanalyysillä. Tulos jaettiin neljään pääluokkaan ja niihin liittyviin alaluokkiin.

Tulokset osoittavat sen, että sairaanhoitajat eivät olleet tyytyväisiä siihen kuinka nopeasti muutos tuli. Heillä oli vähäistä perehdytystä, huonot vaikuttamismahdollisuudet ja harvoja keskustelutilaisuuksia esimiehen ja johdon tuella. Sairaanhoitajat olivat kuitenkin samaa mieltä siitä, että itse Herko-toiminta oli eduksi sekä organisaatiolle että potilaille. Tuloksien mukaan Herko vähentää osastojen kuormitusta ja potilaat viettävät vähemmän aikaa sairaalassa, samanaikaisesti leikkauksen jälkeinen toipuminen nopeutuu.

New operational models and care methods are constantly developed in social- and healthcare. These are meant to improve the quality of patient care. Extended day surgery is a model which has been developed for the benefit of both the organization and the patients. Extended day surgery means that the patient will return home from the recovery room within 23 hours without being admitted to a ward. The purpose of this bachelor’s thesis is to understand how hospital nurses experience extended day surgery. The bachelor's thesis questions are: How do nurses experience the changes Extended day surgery has brought? Which are the advantages and disadvantages for the patient? What development opportunities are there?

The study was completed as a qualitative interview study. Data was collected by interviewing six nurses working at a central hospital and that have experience about extended day surgery. Based on the purpose and the questions, 13 interview questions were developed. The data was analyzed by using qualitative content analysis. As a theoretical framework, Kurt Lewin’s model of change was used. The result was divided into four main categories including subcategories.

The results show that the nurses were not satisfied with how quickly the change came. They had little to no schooling, poor opportunities to influence the change and few occasions to discuss it with the support from the boss and the management. However, all nurses agreed that extended day surgery contributed to positive results for both the organization and the patients. According to the results, extended day surgery decreases the workload on wards and the patients spend less time in hospital whilst post-surgery recovery speeds up.