Upplevd smärta och livskvalitet hos barn med cerebral pares : En systematisk litteraturstudie

Abstract

Cerebral pares (CP) är den vanligaste orsaken till motorisk funktionsnedsättning hos barn och unga. Därför är det högst sannolikt att man som fysioterapeut kommer i kontakt med någon person med denna funktionsnedsättning om man jobbar inom habilitering. Detta examensarbete skrivs som en del av projektet CP- North och syftet är att undersöka hur smärta och livskvalitet upplevs av barn med CP samt öka förståelse för och kunskap inom ämnet. Metoden för arbetet är en systematisk litteraturstudie och arbetsprocessen baserar sig på Forsberg & Wengströms (2015) principer. Efter en kvalitetsgranskning med hjälp av SBU:s granskningsmallar för observationsstudier inkluderades 17 artiklar som svarar på arbetets frågeställningar i studien. Resultatet visar att smärta är vanligt förekommande hos barn med cerebral pares och varierar i ett spann mellan 30-75 %. De flesta forskningar konstaterar att det finns ett samband mellan smärtan och sämre livskvalitet. Den största orsaken till smärtan är muskuloskeletala smärtor, vilket också är den smärtetiologi som påverkar livskvaliteten mest negativt. Trots detta tyder forskning på att livskvaliteten hos barn med CP i jämförelse med jämnåriga barn utan CP inte skiljer sig så mycket åt. Utmaningen med att undersöka den upplevda smärtan och livskvaliteten hos barn är att barnets vårdnadshavares och barnets egna skattning kan variera. Som slutsats bör det betonas att smärtupplevelse och livskvalitet är subjektiva uppfattningar, och därmed är det svårt att få ett fullkomligt pålitligt resultat.

CP-oireyhtymä on lasten ja nuorten tavallisin syy motorisen toimintakyvyn alentumiseen. Siksi on suuri mahdollisuus törmätä henkilöön, jolla on tämä toimintarajoitteisuus, mikäli työskentelee fysioterapeuttina kuntoutuksessa. Tämä tutkintotyö kirjoitetaan osana CP-North projektia ja tarkoituksena on tutkia miten lapset, joilla on CP-oireyhtymä kokevat kipua ja elämänlaatua, sekä lisätä ymmärrystä ja tietoa aiheesta. Työn metodina on järjestelmällinen kirjallisuuskatsaus ja työprosessi pohjautuu Forsberg & Wengströmin (2015) periaatteisiin. Laatutarkistuksen jälkeen, jossa apuna on ollut SBU:n tarkistusmallit havaintotutkimusta varten, työhön otettiin mukaan 17 kirjoitusta aiheesta, jotka vastaavat työn kysymyksiin. Tulokset näyttävät, että kipua esiintyy yleisesti lapsilla, joilla on CP-oireyhtymä, ja kipu vaihtelee 30-75% välillä. Useimmat tutkimukset toteavat, että kivun ja huonomman elämänlaadun välillä on yhteyttä. Suurin syy kipuun ovat tuki- ja liikuntaelinkivut, joka myös on se kipuetiologia, joka vaikuttaa elämänlaatuun kaikista kielteisimmin. Tästä huolimatta, tutkimus viittaa siihen, että elämänlaadussa ei ole niin suuria eroja, verrattaessa lapsia, joilla on CP-oireyhtymä saman ikäisiin lapsiin, joilla ei ole CP-oireyhtymää. Haasteena, tutkittaessa lasten koettua kipua ja elämänlaatua on, että lapsen huoltajan ja lapsen omat arviot voivat vaihdella. Johtopäätöksenä pitää korostaa, että kipu- ja elämänlaatukokemus on subjektiivinen käsitys, ja siksi on vaikea saada täysin luotettavia tuloksia aiheesta.

Cerebral palsy (CP) is the most common reason to physical disability among children and adolescents. It is therefore almost certain that a physical therapist working in child rehabilitation will get in touch with this disability. This thesis is written as a part of CP-North, and the aim is to investigate how children and adolescents experience pain and quality of life. The aim is also to grow understanding for and increase the knowledge of the subject. The thesis is a systematic literature review, and the working procedure is based on the principles of Forsberg & Wengström (2015). 17 articles were included after a quality assessment according to SBU's examination templates. The results show that pain is common among children and adolescents with CP, and the occurence is between 30-75%. Most studies show that there is an association between the pain and lower quality of life. The most common factor causing the pain is musuclosceletal pain, which also is the cause of pain that affects the quality of life most negatively. Despite this, research on quality of life among children with CP compared to children of the same age who did not have CP does not differ significantly. The challenge in assessing the childrens' experience of pain and quality of life is that the estimation given by the caregiver parallel with the child often differs. In conclusion, it is important to emphasize that pain and quality of life are subjective matters, and it is therefore difficult to get a completely reliable result.