Proppkursen : en kvalitativ studie om deltagarnas upplevelse av öppenvårdsrehabiliteringskursen

Abstract

Inom Europeiska unionen sker det uppemot två miljoner dödsfall inom hjärt och kärlsjukdomar per år, det anses vara en stor belastning på vårt hälsosystem och statsbudgeter. Hjärtförbundet i Finland har utarbetat en öppenvårdsrehabiliteringskurs för patienter som drabbats av hjärtinfarkt och genomgått en ballongutvidgning eller bypassoperation. Kursen heter på finska TULPPA och dess svenska motsvarighet är Proppkursen. Syftet med denna studie är att undersöka deltagarnas upplevelser och behållning av denna kurs och dess hälsofrämjande påverkan.

Teoretiska utgångspunkterna är Prochaskas transteoretiska modell som beskriver betydelsen av förändringsstadier så som livsstilsförändringar och beteende förändringar samt Katie Erikssons hälsomodell som beskriver ett integrerat tillstånd av sundhet, friskhet och välbefinnande. Respondenterna har använt sig av frågeformulär bestående av öppna frågor. Resultaten analyseras med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. De vetenskapliga artiklarna behandlar ämnen som koronarsjukdomar, livsstilsförändringar, hälsa, sömn och riskfaktorer så som rökning, övervikt, diet och fysisk aktivitet.

Undersökningen resulterade i fyra olika kategorier, fysisk, kognitiv, social och emotionell behållning. Av dessa var det sociala stödet mest påtagligt. Den vetenskapliga bakgrunden påvisar att fysisk aktivitet spelar en stor roll i förebyggande och rehabilitering av koronarsjukdom. Detta stöder tanken om att ordna förebyggande aktiviteter i grupp.

Euroopan unionissa tapahtuu vuosittain liki kaksi miljoonaa sydän ja verisuonitaudeista johtuvaa kuolemaa. Tämän katsotaan aiheuttavan suurta rasitusta terveydenhuoltojärjestelmälle ja valtioiden budjeteille. Sydänliitto ry on laatinut avohoidon kuntoutuskurssin potilaille, jotka ovat sairastaneet sydäninfarktin ja joille on tehty pallolaajennus tai ohitusleikkaus. Kurssi on suomeksi nimeltään TULPPA ja ruotsiksi kurssia kutsutaan nimellä Propp kurssi. Tämän tutkimuksen tarkoituksena on tutkia osallistujien kokemuksia tästä kurssista, kurssin tuomia hyötyjä ja sen terveyttä edistäviä vaikutuksia.

Teoreettisina lähtökohtina ovat Prochaskan transteoreettinen malli, joka kuvaa muutoksen vaiheiden merkitystä, kuten elämäntapamuutoksia ja käyttäytymismuutoksia sekä Katie Erikssonin terveysmallia. Vastaajat ovat käyttäneet avoimia kysymyksiä sisältäviä kyselylomakkeita. Tulokset analysoidaan kvalitatiivisella sisältöanalyysillä. Tieteelliset artikkelit käsittelevät aiheita kuten sepelvaltimotaudit, elämäntapamuutokset, terveys, uni ja riskitekijät, kuten tupakointi, liikalihavuus, ruokavalio ja liikunta.

Tutkimus johti neljään eri luokkaan; fyysiseen, kognitiiviseen, sosiaaliseen ja emotionaaliseen hyötyyn. Näistä sosiaalinen tuki oli ilmeisintä. Tieteellinen tausta osoittaa, että liikunnalla on tärkeä rooli sepelvaltimotaudin ennaltaehkäisyssä ja kuntoutuksessa. Tämä tukee ajatusta ennaltaehkäisevän toiminnan järjestämisestä ryhmässä.