Mod att mötas : - en kvalitativ litteraturstudie om den suicidala patientens upplevelser av bemötandet i vården
Björkbacka, Monica (2018)
Yrkeshögskolan Novia
2018
All rights reserved
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2018121321442
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2018121321442
Tiivistelmä
Syftet med studien är att hos vårdare på somatisk vårdavdelning öka förståelsen av den suicidala patientens upplevelser av vården genom att beskriva den suicidala patientens upplevelser av vården.
Studien gjordes som en kvalitativ litteraturstudie av 12 vetenskapliga artiklar som presenteras i en resumé och genom kvalitativ innehållsanalys för att svara på frågorna vilka upplevelser som hjälpt patienten och vilka upplevelser som försvårat patientens situation.
Som teoretiska utgångspunkter användes möte utgående från May (1976) och Lindström (1994) samt livsförståelse utgående från Rehnsfeldt (2010).
I resultaten framsteg två teman: upplevelser i vården som hjälpt den suicidala patienten med kategorierna: trygghet, gott bemötande, positiv attityd samt upplevelser i vården som försvårat situationen för den suicidala patienten med kategorierna: otrygghet, negativt bemötande, negativ attityd, stigma, skam och skuld.
Studien kan bidra med ökad förståelse för faktorer som påverkar den suicidala patientens upplevelse av vården. The aim of the study is to enhance the understanding of the suicidal patient´s experiences of care among nurses on a medical ward by describing the suicidal patient´s experiences of care.
The study is a qualitative literature study of 12 published scientific articles presented in a review and analysed through qualitative content analysis to answer the following questions what experiences did help and what experiences made it more difficult for the patient.
May’s (1976) and Lindström’s (1994) “encounter” and Rehnsfeldt’s “understanding of life” are used as theoretical approach.
The results of the study were two themes: suicidal patient´s experiences of care and what was helpful and components: feeling safe, good treatment, positive attitude and experiences of care that made it more difficult for the patient and components feeling unsafe, bad treatment, negative attitude, stigma, shame and guilt.
The study can add to an enhanced understanding for factors that affect the suicidal patient´s experiences of care.
Studien gjordes som en kvalitativ litteraturstudie av 12 vetenskapliga artiklar som presenteras i en resumé och genom kvalitativ innehållsanalys för att svara på frågorna vilka upplevelser som hjälpt patienten och vilka upplevelser som försvårat patientens situation.
Som teoretiska utgångspunkter användes möte utgående från May (1976) och Lindström (1994) samt livsförståelse utgående från Rehnsfeldt (2010).
I resultaten framsteg två teman: upplevelser i vården som hjälpt den suicidala patienten med kategorierna: trygghet, gott bemötande, positiv attityd samt upplevelser i vården som försvårat situationen för den suicidala patienten med kategorierna: otrygghet, negativt bemötande, negativ attityd, stigma, skam och skuld.
Studien kan bidra med ökad förståelse för faktorer som påverkar den suicidala patientens upplevelse av vården.
The study is a qualitative literature study of 12 published scientific articles presented in a review and analysed through qualitative content analysis to answer the following questions what experiences did help and what experiences made it more difficult for the patient.
May’s (1976) and Lindström’s (1994) “encounter” and Rehnsfeldt’s “understanding of life” are used as theoretical approach.
The results of the study were two themes: suicidal patient´s experiences of care and what was helpful and components: feeling safe, good treatment, positive attitude and experiences of care that made it more difficult for the patient and components feeling unsafe, bad treatment, negative attitude, stigma, shame and guilt.
The study can add to an enhanced understanding for factors that affect the suicidal patient´s experiences of care.