Att stöda familjer i skilsmässa genom att minska riskfaktorer och stärka skyddsfaktorer : En litteraturstudie

Abstract

Antalet skilsmässor har stadigt ökat under många år i Finland och berör en stor del av befolkningen, både vuxna och barn. Detta examensarbete handlar om hur man inom familjearbetet kan stöda familjer som går igenom en skilsmässa. Det är ett beställningsarbete av Raseborg stad och ingår i det nationella projektet LAPE (Program för utveckling av barn- och familjetjänster). Syftet med arbetet är att öka kunskapen inom familjearbete om risk- och skyddsfaktorer hos familjer som genomgått en skilsmässa så att de kan stöda familjer till en positiv utveckling och en trygg vardag. Frågeställningarna är vilka är vanliga risk- och skyddsfaktorer hos familjer som genomgått en skilsmässa? Hur kan professionella, inom familjearbete, stöda dessa familjer genom att arbeta för att minska riskfaktorerna och stärka skyddsfaktorerna? Som bakgrund för arbetet redogörs för skilsmässor i Finland, familjearbete samt risk- och skyddsfaktorer. Tidigare forskning berör hur barn påverkas av en skilsmässa, föräldraskapet efter en skilsmässa och vikten av tidigt stöd. Teoretiska referensramen i arbetet är ett tillräckligt bra föräldraskap, ett socialpedagogiskt förhållningssätt och utvärdering av familjens servicebehov. Metoden som används i arbetet är en allmän litteraturstudie och inkluderar 18 vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att vanliga riskfaktorer är konflikter, ensamförsörjarskap, föräldrarnas försämrade känslomässiga stöd och dåliga anpassningsförmåga samt en ostabil hemmiljö. Skyddsfaktorer som framkommer är föräldrarnas goda kommunikation och samarbetsförmåga, ett gott föräldraskap, en trygg anknytning och en god relation mellan barnet och förälder samt stabila rutiner. Resultatet för den andra frågeställningen visar att stöd för relationen mellan föräldrarna ska sträva efter att föräldrarna uppnår ett samarbetsföräldraskap, till exempel genom medling eller annat samtalsstöd. Referensstödgrupper kan även vara en relevant stödform för föräldrarna. För att stöda relationen mellan barn och förälder ska den professionella se till att barnet kan umgås och kommunicera med båda föräldrar samt stöda föräldrarnas sensitivitet, fostringsförmåga och förmåga till reflektion. Stöd i vardagens struktur ska handla om att erbjuda både konkret och resursförstärkande hjälp, till exempel genom hemservice, handledning i fostringsfrågor och stöd i rutiner och planering av den nya vardagen.