Idrottsskador i nedre extremiteten och sambandet med muskelaktiviteten i quadriceps och hamstringsmuskulatur : En pilotstudie med smartshorts

Abstract

I Finland sker det cirka 350 000 idrottsskador per år, vilket gör idrottsskador till den största gruppen av olycksfall. Riskfaktorerna för att drabbas av en idrottsskada kan delas in i två olika grupper: inre- och yttreriskfaktorer. Till yttreriskfaktorer räknas bland annat träningsbelastning och hårt underlag samt till inreriskfaktorer räknas bland annat anatomiska felställningar, muskelasymmetri, nedsatt muskelstyrka, ålder och kön. Muskelobalans är en av de inreriskfaktorerna och därför är det viktigt att främja muskelbalans för att förebygga idrottsskador vilket detta arbete inriktar sig på. Examensarbetet är en del av Yrkeshögskolan Arcadas och Ortons forskningsprojekt inom skadeprevention bland idrottare och grundar sig på Clärks examensarbete (2017) ”Muskelaktivitetsbalans i nedre extremiteterna och sambandet med idrottsskador : Pilotstudie av mätmetoder”. Examensarbetets syfte är att utforska sambandet mellan muskelaktiviteten i quadriceps samt hamstringsmuskulatur och idrottsskador, var av forskningsfrågorna: ”Finns det ett samband mellan idrottsskador på nedre extremiteten och muskelaktiviteten i quadriceps och hamstringsmuskulatur?” och ”hur lämpar sig de valda testen att mäta muskelaktiviteten med smartshorts bland idrottare?”. Examensarbetet fungerar som en pilotstudie och tre fälttester evaluerades med smartshorts som mäter muskelaktiviteten i quadriceps och hamstringsmuskulatur. Fälttesterna som evaluerades var 30 meter löpning, 5-stegshopp samt Jump-and-reach. I testtillfället deltog tio testdeltagare och testen utfördes i Yrkeshögskolan Arcadas utrymmen, vintern 2018. Vid analyseringen av testresultaten kom det fram att de testdeltagare som haft en idrottsskada inom fem år på nedre extremiteten hade i medeltal en större skillnad mellan den sammanlagda muskelaktiviteten i benen i samtliga tester samt att de även i medeltal hade en större skillnad mellan den unilaterala muskelbalansen mellan benen i samtliga tester. Testdeltagarnas mängd var dock liten och grupperna ojämna, vilket begränsar analyseringen samt resultatens pålitlighet.