Minnessjukdom och livskvalitet : En litteraturstudie om personcentrerad institutionsvård för äldre med minnessjukdom
Wegelius, Julia (2019)
Wegelius, Julia
2019
Kaikki oikeudet pidätetään
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-201903273884
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-201903273884
Tiivistelmä
Denna kvalitativa litteraturstudie var en del av Sibbo kommuns projekt Äldres delaktighet och aktörskap. Studiens syfte var att öka kunskapen om personcentrerad institutionsvård för äldre personer med minnessjukdom. Frågeställningarna i studien var två, den första var; -Hur påverkar personcentrerad vård livskvaliteten för äldre personer med minnessjukdom? Den andra var; -Hur förverkligas personcentrerad vård för äldre med minnessjukdom? Den teoretiska referensramen var Tom Kitwoods teori Flower of emotional needs. Denna teori beskrevs som en blomma med fem kronblad. I mitten av blomman fanns det centrala behovet kärlek, som krävdes för att alla de andra behoven kunde tillfredsställas. De fem kronbladen stod för var sitt behov. Dessa behov var: tröst, samhörighet, delaktighet, sysselsättning och identitet. Den teoretiska referensramen användes i studiens diskussionsdel, där resultaten anknöts till teorin. För att få tillförlitligt och relevant material till studien användes databaserna Academic Search Elite, Cinahl, PubMed, Google Scholar, Science Direct, SAGE och Cochrane Library vid datainsamlingen. Sökorden var person-centred care, dementia, Alzheimer’s disease och quality of life. För att begränsa och specificera sökningen användes inklusions- och exklusionskriterier. Inklusionskriterierna var att artiklarna skulle vara vetenskapliga, vara peer-reviewed, handla specifikt om institutionsvård och vara publicerade åren 2007–2017. Artiklar som exkluderades ur studien var skrivna före år 2007, handlade om annat än institutionsvård eller inte var peer-reviewed. Ur de artiklar som uppfyllde inklusionskriterierna valdes tio artiklar som material till denna studie. Materialet analyserades med metoden induktiv innehållsanalys. Den induktiva innehållsanalysen var ett sätt att koncentrera, gruppera och abstrahera materialet. Genom gruppering av koncentrerade uttryck från materialet bildades kategorier som beskrev studiens resultat kategoriserat. Under den första frågeställningen: Hur påverkar personcentrerad vård livskvaliteten för äldre personer med minnessjukdom? bildades fyra kategorier. Dessa kategorier var: meningsfulla aktiviteter, omgivning, identitet och relationer. Under den andra frågeställningen; -Hur förverkligas personcentrerad vård för äldre med minnessjukdom? bildades sex kategorier. Dessa kategorier var: vårdens organisation, relationer, vårdmiljön, kunskap om personen, kontinuitet av identiteten och normaliteten samt vårdstrategier. Slutsatserna i detta arbete var att den personcentrerade vården verkade förbättra livskvaliteten för äldre personer med minnessjukdom på många sätt. De minnessjuka personerna involverades i vardagliga aktiviteter och vårdpersonalen såg relationen med den minnessjuka personen som en prioritet. Den organisatoriska kulturen, speciellt ledarskapsstilen, influerade utvecklingen av professionell praktik och kunde antingen främja eller bli ett hinder för förverkligandet av den personcentrerade vården.