Stödjande av elevers självkänsla i skolan
Bärlund, Heidi (2019)
Bärlund, Heidi
2019
Kaikki oikeudet pidätetään
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-201903283947
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-201903283947
Tiivistelmä
Detta arbete har gjorts som ett beställningsarbete för Ung i fokus rf. Ung i fokus foku-serar på förebyggande arbete samt på utvecklingsprojekt där de ungas välmående är i centrum.
År 2014 beviljades socionomerna kompetens att verka som skolkuratorer. Härvid upp-stod ett nytt yrke; skolsocionom. Ett tillägg av socionomer i skolomgivningen för med sig ett förbättrat socialpedagogiskt perspektiv på skolverksamheten. Detta arbete är en allmän litteraturstudie vars syfte är att med hjälp av tidigare forskning kartlägga vad skolkuratorn kan göra och på vilket sätt stöda elevernas självkänsla och sålunda bidra till att öka välmående i skolan. Frågeställningen som detta arbete försöker svara på är: Hur kan socionomen bidra till att förstärka elevers självkänsla? Då jag i detta arbete nämner skolkuratorn avser jag såväl skolkurator som skolsocionom. Arbetet begränsar sig till grundskole-elever och som teoretisk referensram har jag använt förebyggande arbete, socialpedagogik i skolan samt empowerment. Basen för arbetet utgörs av sju artiklar om skolelevers och ungas självkänsla. Artiklarna understryker de sociala relat-ionernas betydelse för självkänslan. Artiklarna belyser även behovet av att hela skol-personalen har ett samförstånd om ärenden relaterade till elevernas självkänsla. Pre-ventiva program framstår enligt artiklarna som lovande metoder att inverka på elever-nas självkänsla. Skolkuratorn har, som medlem av elevvårdsgruppen, en betydande uppgift i det övergripande stödjandet av elevernas välmående. I dessa uppgifter kan skolkuratorn påverka elevernas självkänsla via olika förebyggande program och meto-der, t.ex. via vänelevsverksamhet. Skolkuratorns kunskap om elevernas olika utveckl-ingsstadium kan hjälpa hen att identifiera behovet av eventuellt stöd.
År 2014 beviljades socionomerna kompetens att verka som skolkuratorer. Härvid upp-stod ett nytt yrke; skolsocionom. Ett tillägg av socionomer i skolomgivningen för med sig ett förbättrat socialpedagogiskt perspektiv på skolverksamheten. Detta arbete är en allmän litteraturstudie vars syfte är att med hjälp av tidigare forskning kartlägga vad skolkuratorn kan göra och på vilket sätt stöda elevernas självkänsla och sålunda bidra till att öka välmående i skolan. Frågeställningen som detta arbete försöker svara på är: Hur kan socionomen bidra till att förstärka elevers självkänsla? Då jag i detta arbete nämner skolkuratorn avser jag såväl skolkurator som skolsocionom. Arbetet begränsar sig till grundskole-elever och som teoretisk referensram har jag använt förebyggande arbete, socialpedagogik i skolan samt empowerment. Basen för arbetet utgörs av sju artiklar om skolelevers och ungas självkänsla. Artiklarna understryker de sociala relat-ionernas betydelse för självkänslan. Artiklarna belyser även behovet av att hela skol-personalen har ett samförstånd om ärenden relaterade till elevernas självkänsla. Pre-ventiva program framstår enligt artiklarna som lovande metoder att inverka på elever-nas självkänsla. Skolkuratorn har, som medlem av elevvårdsgruppen, en betydande uppgift i det övergripande stödjandet av elevernas välmående. I dessa uppgifter kan skolkuratorn påverka elevernas självkänsla via olika förebyggande program och meto-der, t.ex. via vänelevsverksamhet. Skolkuratorns kunskap om elevernas olika utveckl-ingsstadium kan hjälpa hen att identifiera behovet av eventuellt stöd.