”Lite kan man ge vidare, göra något för någon annan” : En kvalitativ studie om stödföräldrars upplevelser och erfarenheter av att vara stödfamilj

Abstract

Detta examensarbete handlar om hur det är att vara stödfamilj. En stödfamilj stödjer barnet och dess resurser genom att ha barnet hos sig någon gång i månaden. På samma gång avlastas barnets vårdnadshavare. Stödfamiljen kan vara den enda i barnets nätverk som ser och hör det, om ingen annan har tid eller ork. Vårt syfte är att ta reda på stödföräldrars upplevelser och erfarenheter av att vara stödfamilj inom barnskyddets öppenvård. Våra centrala frågeställningar är: Hurudan upplevelse har stödföräldrarna av att vara stödfamilj? Vad är motivationen för att bli stödfamilj? Hur stärker stödfamiljen barnets resurser? I den teoretiska delen tar vi upp barnets rättigheter och hur barnskyddets öppenvård fungerar. Därefter tar vi upp frivilligt arbete och motivation. Slutligen beskriver vi stödfamiljsverksamheten och hur det går till att bli stödfamilj. Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer. Vi intervjuade sammanlagt sex personer. Respondenterna har varit stödfamilj åt minst ett barn de senaste fem åren. Som resultat av detta lärdomsprov kan vi konstatera att det är lättare än man tror att vara stödfamilj. Alla stödfamiljer hade positiva upplevelser.

Tämä opinnäytetyö kertoo siitä, millaista on olla tukiperheenä. Tukiperhe tukee lasta ja sen resursseja pitämällä lasta heidän luonaan noin kerran kuukaudessa. Samalla lapsen huoltaja saa kevennystä arkeen. Tukiperhe voi olla ainut lapsen verkostosta joka näkee ja kuuntelee, jos kellään muulla ei ole aikaa tai voimia. Tarkoitus tällä opinnäytetyöllä on tutkia tukivanhempien elämyksiä ja kokemuksia tukiperheenä olemisesta lastensuojelun avohuollon kautta. Meidän tärkeimmät kysymykset olivat: Millainen kokemus tukivanhemmilla on tukiperheenä olemisesta? Mikä motivoi hakea tukiperheeksi? Kuinka tukiperhe voimaannuttaa lapsen resursseja? Teoria osassa kerromme lasten oikeuksista ja kuinka lastensuojelun avohuoli toimii. Sen jälkeen kerromme vapaaehtoistyöstä ja motivaatiosta. Lopuksi kerromme tukiperhetoimesta ja miten tulla tukiperheeksi. Tutkimus suoritettiin kvalitatiivisina haastatteluina. Haastattelimme yhteensä kuusi henkilöä. Vastaajat olivat toimineet tukiperheenä ainakin yhdelle lapselle viimeisten viiden vuoden aikana. Tuloksena opinnäytetyöstä voimme päätellä, että on helpompaa olla tukiperhe kun uskoisikaan. Kaikilla tukiperheillä oli positiivisia kokemuksia.

This bachelor’s thesis is about what it is like to be a support family. A support family supports the child and strengthens its resources through having the child a few days per month, while the child’s parents get relief. A support parent might be the only one that sees and hears the child, if no one else has the time or energy. The purpose of the thesis is to examine what support parents have experienced and felt while being a support family. The key issues are: What was the motivation behind becoming a support family? What was the general experience of being a support family? In what way was the child's resources strengthened by being in a support family? The theoretical part describes children´s rights and the child wellfare system in Finland. Later we discuss volunteer work and motivation. Lastly, we describe the support family activity and how one can become a support family. The survey is qualitative and has been done using interviews. We have interviewed six people. The respondents have been part of a support family for at least one child within the last five years. The results from our survey shows that it does not have to be difficult to be a support family. All the support families have had positive experiences.