Kostnader och produktivitetskalkyl i skärgårdsavverkningar i Österbotten : Case studie
Åstrand, Victor (2019)
Åstrand, Victor
2019
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2019052010784
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2019052010784
Tiivistelmä
I detta arbete presenteras kostnaderna vid skärgårdsavverkning i Österbotten samt en produktivitetskalkyl. Arbetet baserar sig på ett avverkningsprojekt som Skogsvårdsföreningen Österbotten rf har utfört på Harvungön sommaren 2018.
Syftet med arbetet är att redogöra kostnaderna i de olika arbetsskedena i avverkningen i skärgården samt att undersöka hur skotningsavståndet inverkar på skotarnas produktivitet i förhållande till skördarnas. En jämförelse görs mellan tre olika skotarkombinationer samt tre olika medelstamstorlekar i gallringsskog.
Resultaten visar att det blir dyrare avverkningar än på fastlandet. Kostnadsökningen beror på pråmlastningen, byggande av landfäste och de längre skotningsavstånden. Mina kalkyler visar att stamstorlekens inverkan på den optimala kombinationen av skördare och skotare är stor. Vid en stamstorlek på 150 liter i gallringarna och längre transportavstånd kräver det att skotarna kör i dubbla skift, eller att man tar in en extra skotare för att ha balans i drivningskedjan och undvika väntetider för skördare och skotare. Tässä opinnäytetyössä esitellään kustannukset saaristohakkuista Pohjanmaalla sekä niiden tuottavuuslaskelmat. Työ perustuu hakkuuprojektiin jonka Metsänhoitoyhdistys Österbotten ry on tehnyt Harvungön nimisellä saarella kesällä 2018.
Työn tarkoitus on kuvata eri työvaiheiden kustannuksia saaristossa sekä tutkia kuinka lähikuljetusmatkan etäisyys vaikuttaa kuormatraktoreiden tuottavuuteen verrattuna hakkuukoneisiin. Vertaus tehdään kolmen eri kuormatraktorin yhdistelmien välillä sekä kolmen eri keskirunkotilavuuden välillä harvennusmetsässä.
Tulos näyttää, että hakkuut saaristossa ovat kalliimmat kuin mannermaalla. Kustannuksia nostavat proomujen lastaukset, satama-alueen rakentaminen ja pidemmät lähikuljetusmatkat. Laskelmani näyttävät, että runkotilavuuden vaikutus hakkuukoneiden ja kuormatraktoreiden optimaaliseen yhdistelmään on suuri. Runkotilavuuden ollessa 150 litraa harvennuksessa, sekä pitempi kuljetusmatka vaativat, että kuormatraktorit ajavat kaksinkertaista vuoroa tai että otetaan mukaan ylimääräinen kuormatraktori, jotta saadaan tasapaino korjuuketjuun ja vältetään hakkuukoneiden ja kuormatraktoreiden odotusaikaa. In this study the costs of logging in the archipelago in Ostrobothnia and a productivity calculation will be presented. The work is based on a logging project done by Skogsvårdsföreningen Österbotten rf in the summer of 2018.
The purpose of the thesis was to present the cost at different stages of the logging and to examine how the forwarding distance impacts the productivity between forwarders and harvesters. A comparison is done with three different forwarder combinations and three different stem sizes in thinning forests.
The results show that it’s more expensive to conduct loggings in the archipelago than on the mainland. The increase in expenses is because of the loading of the barge, construction of the abutment and the longer forwarding distances. My calculation shows that the stem size’s impact on the optimal combination of forwarders and harvesters is big. With a stem size of 150 liters in thinning forests and longer forwarding distances, the forwarders must drive double shifts or bring in an extra forwarder to achieve balance in the logging chain and avoid waiting times for forwarders and harvesters.
Syftet med arbetet är att redogöra kostnaderna i de olika arbetsskedena i avverkningen i skärgården samt att undersöka hur skotningsavståndet inverkar på skotarnas produktivitet i förhållande till skördarnas. En jämförelse görs mellan tre olika skotarkombinationer samt tre olika medelstamstorlekar i gallringsskog.
Resultaten visar att det blir dyrare avverkningar än på fastlandet. Kostnadsökningen beror på pråmlastningen, byggande av landfäste och de längre skotningsavstånden. Mina kalkyler visar att stamstorlekens inverkan på den optimala kombinationen av skördare och skotare är stor. Vid en stamstorlek på 150 liter i gallringarna och längre transportavstånd kräver det att skotarna kör i dubbla skift, eller att man tar in en extra skotare för att ha balans i drivningskedjan och undvika väntetider för skördare och skotare.
Työn tarkoitus on kuvata eri työvaiheiden kustannuksia saaristossa sekä tutkia kuinka lähikuljetusmatkan etäisyys vaikuttaa kuormatraktoreiden tuottavuuteen verrattuna hakkuukoneisiin. Vertaus tehdään kolmen eri kuormatraktorin yhdistelmien välillä sekä kolmen eri keskirunkotilavuuden välillä harvennusmetsässä.
Tulos näyttää, että hakkuut saaristossa ovat kalliimmat kuin mannermaalla. Kustannuksia nostavat proomujen lastaukset, satama-alueen rakentaminen ja pidemmät lähikuljetusmatkat. Laskelmani näyttävät, että runkotilavuuden vaikutus hakkuukoneiden ja kuormatraktoreiden optimaaliseen yhdistelmään on suuri. Runkotilavuuden ollessa 150 litraa harvennuksessa, sekä pitempi kuljetusmatka vaativat, että kuormatraktorit ajavat kaksinkertaista vuoroa tai että otetaan mukaan ylimääräinen kuormatraktori, jotta saadaan tasapaino korjuuketjuun ja vältetään hakkuukoneiden ja kuormatraktoreiden odotusaikaa.
The purpose of the thesis was to present the cost at different stages of the logging and to examine how the forwarding distance impacts the productivity between forwarders and harvesters. A comparison is done with three different forwarder combinations and three different stem sizes in thinning forests.
The results show that it’s more expensive to conduct loggings in the archipelago than on the mainland. The increase in expenses is because of the loading of the barge, construction of the abutment and the longer forwarding distances. My calculation shows that the stem size’s impact on the optimal combination of forwarders and harvesters is big. With a stem size of 150 liters in thinning forests and longer forwarding distances, the forwarders must drive double shifts or bring in an extra forwarder to achieve balance in the logging chain and avoid waiting times for forwarders and harvesters.