Beväringstidens inverkan på beväringars fysiska kondition: Ett kvantitativt utredningsarbete

Abstract

Detta examensarbete är ett beställningsarbete av Nylands Brigad. Under de senaste årtionden har beväringars fysiska kondition blivit allt sämre. Mer än en fjärdedel av de som påbörjar sin militärtjänstgöring anses ha en dålig fysisk kondition. En av försvarsmaktens uppgifter är att förbättra finska medborgares hälsa och arbetsförmåga. Försvarsmakten lämpar sig som en ypperlig aktör för denna uppgift då försvarsmakten når en stor del av den finska populationen. År 2016 påbörjade inalles 25 000 personer sin militärtjänstgöring i Finland. Syftet med detta arbete är att undersöka beväringars fysiska kondition under beväringstiden. I arbetet definierar jag begreppet fysisk kondition som en sammankoppling av mätresultaten av löp test och muskelkonditionstest. Forskningsfrågorna är följande: Sker det en förändring i beväringarnas fysiska kondition under militärtjänstgöringstiden? Hurdan förändring sker det hos personer som tjänstgör 165 dygn respektive 347 dygn? Hurdan förändring sker det hos personer med bra fysisk kondition respektive sämre fysisk kondition vid inryckningen? Detta är en kvantitativ studie vars material består av 232 beväringars konditionstestresultat från 12 minuters löp test och muskelkonditionstest. Konditionstesten utfördes i början och i slutet av beväringstiden. Analysen gjordes med dataprogrammet Excel. Resultaten presenteras i stapeldiagram. Hela testgruppens fysiska kondition, oberoende tjänstetid eller konditionsklass, ökade i medeltal med 21% under beväringstiden (p<0,000). Bland beväringar som tjänstgjort 165 dygn ökade den fysiska konditionen i medeltal med 40% under beväringstiden (p<0,000). Hos beväringar som tjänstgjort 347 dygn ökade den fysisk konditionen i medeltal med 6% under beväringstiden (p<0,02). Hos beväringar med bra fysisk kondition vid inryckningen försämrades den fysiska konditionen i medeltal med 4% under beväringstiden (p=0,11). Hos beväringar med sämre fysisk kondition vi inryckningen ökade den fysiska konditionen i medeltal med 59% under beväringstiden (p<0,000). Som slutsats kan vi konstatera att försvarsmaktens motionsstrategi i sin helhet har en positiv inverkan på beväringars fysiska kondition. Man kan ytterligare utveckla motionsstrategin så att den bättre bemöter behoven för de beväringar med bra fysisk kondition vid inryckningen. Att forska i och följa upp beväringars fysiska kondition är av stor vikt då den information vi kunnat ta del av angående ämnet har under de senaste årtionden påvisat svagheter/brister i beväringars fysiska kondition vid inryckning. Genom att forska i hur den fysiska konditionen förändras under tjänstgöringstiden får försvarsmakten redskap till att utveckla motionsstrategin.