Finansiell kunskap i fokus: Finansiell kunskap bland unga vuxna finlandssvenska studerande

Abstract

Under de senaste 20 åren har skuldsättningsgraden bland finländska hushåll ökat i en snabb takt. Tillsammans med en låg besparingsgrad tyder detta på att finländare konsumerar över sina egna inkomster och måste finansiera sin konsumtion med lån. Skuldsättningen har även identifierats bland unga vuxna i landet. Detta är oroväckande för unga vuxnas ekonomiska framtid och även för finanssystemets stabilitet. I flera studier har unga vuxna visat sig tillhöra riskgruppen för bristfällig finansiell kunskap, som hindrar dem från att nå finansiellt välmående. I detta examensarbete har finansiella kunskapen bland finlandssvenska högskole och universitetsstuderande mellan 18 och 30 år mätts. Resultaten i undersökningen har jämförts nivån på finansiell kunskap i Finland, för att se ifall signifikanta skillnader uppkommer och med hjälp av detta dra en slutsats ifall samplet har en bristfällig finansiell kunskap. Den finansiella kunskapens uppgift är att stöda individen att göra rätt finansiella val och underlätta besluten om effektiv användning av pengar. Finansiell kunskap behandlar tre delområden: Ekonomisk kunskap, finansiellt beteende och finansiella attityder. Ekonomisk kunskap behandlar individens kunskaper om finansiella produkter och koncept, samt individens finansiella räknefärdighet. Finansiellt beteende behandlar individens konsumentbeteende och spar och investeringsbeteende, samt även hur man använder sina pengar. Finansiella attityder behandlar individens förhållande till pengar och framtidsplanering. I undersökningen för detta arbete har en kvantitativ forskningsmetod använts och som datainsamlingsmetod har en nätenkät använts. Resultaten baserar sig på 129 användbara svar och gör undersökningen valid, men inte statistiskt signifikant. Svaren samlades in med hjälp av SurveyMonkey och den insamlade data bearbetades på Excel. Resultaten visade att samplet hade en bra nivå av finansiell kunskap. Responden-terna klarade sig bättre inom ekonomisk kunskap än finländarna och visade mer positiva finansiella attityder. Inom finansiella beteendet var respondenterna på samma nivå som finländarna. Respondenterna värdera också sin egen finansiella kunskap och de värderade denna lägre än finländarna. Unga vuxna finlandssvenska studerandes finansiella kunskap är inte bristfällig, men de är osäkra på sina egna kunskaper.