Fysioterapeutisk träning efter immobilisering av knäet för barn och ungdomar : En litteraturundersökning

Abstract

Studien är ett beställningsarbete av fysioterapiavdelningen på Barnkliniken i Helsing-fors. Syftet med arbetet är att redogöra för immobiliseringens inverkan på knäet, samt att presentera riktlinjer för träningen efter immobiliseringen. Immobilisering är ett ämne som det finns begränsat med evidensbaserade studier om, men som fysioterapeuterna på Barnkliniken kommer i kontakt med dagligen. Målgruppen i denna studie är från den åldern barnet lärt sig gå, senast vid två års ålder och till 20 år på basen av informationen i artiklarna. Som bakgrunden i arbetet beskrivs knäets funktion, immobiliseringens inverkan och den fysioterapeutiska träningen. Studien är en systematisk litteraturstudie. Databassökningen innefattar sökning i Cinahl, Cochrane, Ebsco, Medline, Pedro, PubMed och SveMed. Som sökord används pediatri, barn, ungdomar, knäet och immobili-sering. Som metod för granskning av systematisk litteraturstudie användes Forsberg&Wengstöm (2003. På basen av inklusionskriterierna inkluderades 17 artiklar i studien. De inkluderade artiklarna granskades systematiskt och kritiskt enligt modellen av Forsström&Wengström (2003). Resultaten visar att immobilisering av knäet efter rekonstruktion av ACL och frakturer på femur och tibia kräver fysioterapeutisk träning i form av muskelstärkande övningar. För övrigt finns inga klara bevis för fysioterapeutisk träning. Fortsatta studier om specifik träning rekommenderas.

This study is ordered by Physiotherapy department of Lastenklinikka. The goal of this study is to find out what happens to the knee after immobilization and to create right kind of exercises to rehabilitate it. There is very little evidence based literature about immobilization, subject that occurs daily in the work of the physiotherapists in Lastenklinikka. Target group used in this study consisted from children who can walk and youth, aged two to 20 years, because of included studies, with immobilization of knee. As the background information used in this study, I clarified knee and its function, immobilization effects and physiotherapeutic trainings. Research material was systematically searched from different databases such as Cinahl, Cohrane, Ebsco, Medline, Pedro, PubMed and SveMed. As search words I used pediatric, child, youth, knee, immobilization and training. Based on presented criteria’s 17 articles included in this study. Searched data has been critically analyzed and presented, using method of Forsberg&Wengström (2003). Information in databases appeared limited and generalizing was impossible. Recommendations for physiotherapeutic training were limited. According to results, it shows that after ACL reconstruction and fibula and tibia fractures physiotherapeutic training was effective, especially for muscle strength. More exact info from training methods and in-tensiveness of it was not found. Additional studies are recommended.

Opinnäytetyö on tilaustyö jonka toimeksiantaja on Lastenklinikan fysioterapiaosasto. Työn tarkoitus on selvittää miten immobilisaatio vaikuttaa polviniveleen, sekä esittää immobilisaation jälkeisen harjoittelun periaatteet. Immobilisaatio on aihe josta tutkittua tietoa on rajallisesti. Lastenklinikan fysioterapeutit kohtaavat kuitenkin kysymyksiä ai-heesta päivittäin. Kohderyhmänä ovat lapset, jotka oppineet kävelemään ja nuoret, iältään kahdesta 20neen ikävuotta, joilla polvi ollut immobilisoitunut. Työn taustatiedoissa selvitetään polven toiminta, immobilisaation vaikutukset sekä fysioterapeuttisen harjoittelun perusteet. Työn aineisto on systemaattisesti haettu seuraavista tietokannoista: Cinahl, Cochrane, Ebsco, Medline, Pedro, PubMed ja SveMed. Hakusanoina on käytetty pediatria, lapsi, nuori, polvi, immobilisaatio ja harjoittelu. Päätettyjen kriteerien mukaan 17 tutkielmaa valittiin mukaan työhön. Tulokset ovat analysoitu ja tutkittu kriittisesti. Tietokannoista saatu tieto oli rajallista ja yleistäminen mahdotonta. Suosituksia fysioterapeuttiselle harjoittelulle löytyi rajallisesti. Tuloksista ilmenee, että ACL rekonstruktion sekä fibulan että tibian murtumien jälkeen fysioterapeuttisesta harjoittelusta on hyötyä, etenkin lihaksia vahvistavana tekijänä. Muilta osin suosituksia fysioterapeuttiselle harjoittelulle ei ilmene. Jatkotutkimuksia suositellaan.