Närståendevårdarens situation i vården av den äldre i hemmet : - En forskningsöversikt kring närståendevård av seni-orer
Biaudet, Marie (2010)
Arcada - Nylands svenska yrkeshögskola
2010
All rights reserved
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2010112415314
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2010112415314
Tiivistelmä
Syftet med examensarbetet är att utgående från forskning kartlägga närståendevården av seniorer, för att därmed kunna bidra med insatser för att stöda närståendevården av den äldre. Med frågeställningen vill jag undersöka närståendevård situationen hemma hos seniorer med närståendevård samt identifiera insatser som krävs av närståendevårdaren i omvårdnaden av den äldre, för att således kunna komma med förslag på hur man kunde stöda närståendevården av seniorer i hemmet.
Som metod för arbetet valdes forskningsöversikt eftersom det saknas en översikt om ämnet. I datainsamlingen har jag genom databassökningar och genomgång av referenser hittat forskningar som behandlar närståendevård i hemmet hos seniorer i Norden. De femton inkluderade studierna har sedan kvalitetsgranskats med poängsättning och ett uträknat bevisvärde. I kvalitetsgranskningen användes fyra olika checklistor; checklista för systematiska litteraturstudier, checklista för kvantitativa artiklar – kvasiexperimen-tella studier och kvasiexperimentella studier utan jämförelsegrupp, checklista för kvali-tativa studier, samt en checklista för ekonomiska utvärderingsstudier.
I de inkluderade studierna har närståendevården av seniorer undersökts från närstående-vårdarens synvinkel. Vårdens varierande omfång, närståendevårdarens val av copingst-rategier, upplevelser av livskvalité, relation till senioren och vardagliga insatser, infor-mations- och kommunikationsteknologi som stöd, samt närståendevårdarens upplevda arbetsbörda med ett såväl psykiskt- som fysiskt påfrestande vårdarebete med stort an-svar och upplevd social isolering, beskrev de olika aspekterna i närståendevård situatio-nen. Närståendevården av den äldre i hemmet kunde stödas med insatser i form av vårdarvode, avlastningsvård, grupp- och social verksamhet, boendeanpassning och hjälpmedel, samt handledning kring nedsättningar, utförande av aktiviteter och informa-tion om tillgänglig service. Närståendevården av seniorer kunde även främjas genom att vårdsituationen upptäcktes i tid. The aim of the thesis is to, based on previous research, map family caregiving of seniors, in order to contribute with efforts to support the family caregiving of the elderly in the home. With the research questions I want to examine the family caregiving situation of elderly with family caregivers at home and identify efforts required from the family care-giver in care of the elderly, in order to be able to make suggestions on how to support family caregiving of seniors at home.
The chosen method for the thesis is a review of research, because of the missing overview of the topic. In the data collection through database search and a review of references, I found researches about family care in the home of elderly in the Nordic countries. The fifteen included studies were quality-examined, by scoring and calculating a value as evidence. In the quality review four different checklists were used; a checklist for systematic literature reviews, a checklist for quantitative articles – quasi-experimental studies and quasi-experimental studies without a comparison group, a checklist of qua-litative studies, and a checklist for economic evaluation studies.
In the included studies family caregiving of seniors were examined from the perspective of the family carer. The varying extent of care, the carers’ choice of coping strategies, perceptions of quality of life, the relationship to the senior, everyday efforts, information- and communication technology as support and the family caregivers’ perceived burden with a both mentally and physically stressful care with great responsibility and perceived social isolation, described the different aspects in the family caregiving situation. Family caregiving of the elderly at home could be supported through financial support, respite care, group- and social activities, housing adaptation and assistive devices, as well as guidance regarding illness, aids, performance of activities and information about available services. Family caregiving of seniors could also be promoted by detecting the care situation in time.
Som metod för arbetet valdes forskningsöversikt eftersom det saknas en översikt om ämnet. I datainsamlingen har jag genom databassökningar och genomgång av referenser hittat forskningar som behandlar närståendevård i hemmet hos seniorer i Norden. De femton inkluderade studierna har sedan kvalitetsgranskats med poängsättning och ett uträknat bevisvärde. I kvalitetsgranskningen användes fyra olika checklistor; checklista för systematiska litteraturstudier, checklista för kvantitativa artiklar – kvasiexperimen-tella studier och kvasiexperimentella studier utan jämförelsegrupp, checklista för kvali-tativa studier, samt en checklista för ekonomiska utvärderingsstudier.
I de inkluderade studierna har närståendevården av seniorer undersökts från närstående-vårdarens synvinkel. Vårdens varierande omfång, närståendevårdarens val av copingst-rategier, upplevelser av livskvalité, relation till senioren och vardagliga insatser, infor-mations- och kommunikationsteknologi som stöd, samt närståendevårdarens upplevda arbetsbörda med ett såväl psykiskt- som fysiskt påfrestande vårdarebete med stort an-svar och upplevd social isolering, beskrev de olika aspekterna i närståendevård situatio-nen. Närståendevården av den äldre i hemmet kunde stödas med insatser i form av vårdarvode, avlastningsvård, grupp- och social verksamhet, boendeanpassning och hjälpmedel, samt handledning kring nedsättningar, utförande av aktiviteter och informa-tion om tillgänglig service. Närståendevården av seniorer kunde även främjas genom att vårdsituationen upptäcktes i tid.
The chosen method for the thesis is a review of research, because of the missing overview of the topic. In the data collection through database search and a review of references, I found researches about family care in the home of elderly in the Nordic countries. The fifteen included studies were quality-examined, by scoring and calculating a value as evidence. In the quality review four different checklists were used; a checklist for systematic literature reviews, a checklist for quantitative articles – quasi-experimental studies and quasi-experimental studies without a comparison group, a checklist of qua-litative studies, and a checklist for economic evaluation studies.
In the included studies family caregiving of seniors were examined from the perspective of the family carer. The varying extent of care, the carers’ choice of coping strategies, perceptions of quality of life, the relationship to the senior, everyday efforts, information- and communication technology as support and the family caregivers’ perceived burden with a both mentally and physically stressful care with great responsibility and perceived social isolation, described the different aspects in the family caregiving situation. Family caregiving of the elderly at home could be supported through financial support, respite care, group- and social activities, housing adaptation and assistive devices, as well as guidance regarding illness, aids, performance of activities and information about available services. Family caregiving of seniors could also be promoted by detecting the care situation in time.