Säkerheten inom motorbåtssport-Hur säkerheten har utvecklats och hur den ännu kan utvecklas

Abstract

Under många år har forskningar gjorts för att undersöka hur man skulle kunna göra båttävlandet mera säkert för både förare, teammedlemmar och allmänheten. I en sport som denna där båtarna uppnår väldigt höga hastigheter och samtidigt tävlar med varandra är det nästan omöjligt att undgå olyckor. Tanken är att ändå få ner antalet olyckor så mycket det bara går. Alla som tävlar vill ha en så säker sport det bara går. Stora framsteg har gjorts och skadorna har minskat men däremot har olyckorna inte minskat. Orsaken till detta tror de flesta vara säkrare båtar som tillåter förarna att ta större risker utan att på samma sätt som tidigare utsätta sig själv för någon fara. Om man ser på båtsportens historik kan man nog säga att det är en relativt säkert sport att utöva så länge all utrustning som krävs alltid används samt att den används på rätt sätt. Många av de olyckor som skett har varit på grund av att man inte använt sin utrustning på rätt sätt. Om man skulle fråga förarna om de känner sig säkra då de är i båtarna svarar de flesta att de känner sig säkra. Om en förare skulle känna sig osäker i båten är detta inte den sport man skall utöva. Man måste klara av at hålla sig lugn även om något går riktigt snett i båten, man har som sagt luft så man klarar sig ett tag under vattnet. Börjar man panikera fungerar inte huvudet som det skall och då blir direkt risken större för att något går fel. Under diskussionen som hölls i syfte för denna avhandlingen uppkom en del ändringar som kanske borde göras för att ännu utveckla säkerheten. Alla de 5 medverkande har en hel del erfarenhet av både tävlandet samt allting runt omkring. Väldigt intressanta saker togs upp under diskussionen. Även fast många tävlanden känner sig säkra i sina båtar kan man inte stoppa utvecklandet. Man måste alltid sträva till att göra det man håller på med ännu säkrare. Förhoppningsvis kommer det att finnas någon form av användning av denna avhandling. Mycket av den informationen som finns i texten är sådan som inte finns publicerad någonstans utan det är sånt som kommer direkt från huvudorganet UIM:s säkerhetskommitté.