Anknytningsrelationen mellan familjevårdaren och det placerade barnet : En litteraturstudie

Abstract

I detta examensarbete redogörs anknytningsrelationen mellan familjevårdare och placerade barnet. Syftet var att redogöra om man som familjevårdare har möjligheter att bilda en anknytningsrelation till placerade barnen. Mina frågeställningar är: Vilka är utmaningar hos familjevårdare när det gäller att skapa en relation till placerade barn? Kan man inom familjevården få till stånd en trygg anknytningsrelation mellan barn och fosterföräldrar? Vilka är utmaningar hos familjevårdare/fosterföräldrar när det gäller själva rollen som familjevårdare? Den teoretiska referensramen innefattar, delat föräldraskap, biologiskt föräldraskap, anknytningsrelationsteorin och fosterföräldraskap. Examensarbetet utfördes som en litteraturstudie där det valdes relevanta forskningsartiklar och studier. Analysen av texter gjordes genom innehållsanalys där kategorier utformades av forskningsfrågorna. I resultatet framgick att de finns möjligheter i familjevården att anknytningsrelationer bildas mellan familjevårdare och placerade barn. Detta om omständigheterna är de rätta. Barnets goda tidiga erfarenheter bidrar till skapandet av en relation. Biologiska föräldrarnas, barnets och fosterförälderns förhållning till varandra bidrar också till relationsbildning. Vidare kan familjevården ses på många sätt som vanligt föräldraskap med vissa särskilda skyldigheter. Fosterföräldrarna har en utmaning i att dela sitt föräldraskap med de biologiska föräldrarna. Föräldrarollen kan också bli bristande på grund av att familjevårdaren inte har ett biologiskt band till barnet eller för att de inte har möjligheten att bestämma över barnets saker.

In this degree thesis the attachment relation between the family carer and the foster child presented. The aim was to present if there was possibilities in foster care to form an at-tachment relation to the foster children. The questions are as follows: What challenges does the family carer face when trying when forming a relation to the foster children? Is it possible to create a safe attachment relation between children and family carer? What challenges do the family carer/foster parent face in the role of a family carer? The theoretical view consists of shared parenting, biological parenting, attachment relation theory and foster parenting. Degree thesis was made as a literature review where relevant articles and studies were chosen. The analysis was made as a content analysis where relevant categories were made based on the questions. The conclusion in this degree thesis showed that there are possibilities to form attachment relation in foster care if the circumstances are right. The good early experiences of a child contribute to the creation of a relation. Biological parents’, childs and foster cares relationship to each other contribute to the creation of a relation. Foster care can be seen as regular parenting with some special obligations. Foster parents have a challenge when it comes to sharing the parenting with biological parents. The role as a parent can be insufficient related to the fact that the foster carer has no biological connection to the foster child and has little possibilities to control the errand of the child.

Tässä opintäytetyössä tarkastellaan perhehoitajan ja sijoitetun lapsen kiintymyssuhdetta. Opinnäytteen tavoitteena on selvittää jos perhehoitajana on mahdollista muodostaa kiin-tymyssuhde sijoitettuun lapseen. Opinnäytetyön tutkimuskysymykset olivat: Mitkä ovat perhehoitajan haasteet muodostaessa suhdetta sijoitettuun lapseen? Voiko perhehoidossa savuttaa turvallisen kiintymyssuhteen? Mitkä ovat perhehoitajan/sijaisvanhemman haasteet perhehoitajan roolissa? Teoreettiseen viitekehykseen sisältyy jaettu vanhemmuus, biologinen vanhemmuus, kiintymyssuhdeteoria ja sijaisvanhemmuus. Opinnäytetyö tehtiin kirjallisuustutkimuksena jolloin teksti perustuu artikkeleihin ja tutkimuksiin. Analyysi tehtiin sisältöanalyysina josta syntyi kategorioita tutkimuskysymyksistä. Tuloksesta ilmeni että perhehoidossa on mahdollista että kiintymyssuhde muodostuu perhehoitajan ja sijoitetun lapsen välille. Lapsen hyvät varhaiset kokemukset avustavat suhteen muotoutumista. Biologisten vanhempien, lapsen ja sijaisvanhemman molemminpuolinen suhtautuminen toisiinsa avustaa myös suhteen muotoutumiseen. Lisäksi tuloksessa ilmeni että sijaisvanhemmuutta voi pitää tavallisena vanhemmuutena tietyin velvollisuuksin. Sijaisvanhemmilla on haaste jaetussa vanhemmuudessa yhdessä biologisten vanhempien kanssa. Vanhemmuuden rooli voi myös jäädä puutteelliseksi koska perhehoitajalla ei ole biologista sidettä lapseen tai koska hän ei voi päättää lapsesta koskevia asioita.