Du, mitt lilla mirakel: en kvalitativ studie om föräldrars upplevelser av att få ett prematurt barn. Utvecklingsarbete: Ett viktigt möte: en kvalitativ studie om vårdpersonalens erfarenheter av att möta prematurföräldrar.

Abstract

Prematurvården i Finland är i dagsläget i världsklass, men hur bemöts föräldrarna av vårdpersonalen, vilka känslor upplever föräldrarna i samband med den prematura födseln och hur påverkas anknytningen till barnet av den prematura födseln? I vårt examensarbete vill vi svara på just dessa frågor. Syftet med studien är beskriva föräldrars erfarenheter av att få ett prematurt barn och det görs utifrån ovanstående frågeställningar.

Vår studie är gjord med en kvalitativ metod och datainsamlingen gjordes i form av semi- strukturerade intervjuer. Vi har intervjuat 16 personer runt om i Svenskfinland och informanterna var i olika åldrar, både förstföderskor och omföderskor, har varit på åtta olika sjukhus och bestod av både mammor och pappor. Intervjuerna gav oss ett mycket omfattande material och resultatet speglades sedan mot tidigare forskning och våra teoretiska utgångspunkter. De valda utgångspunkterna är moderskapet utgående från Mercer (2006) och anknytningen utgående från Bowlby (1980) och Ainsworth (1978).

I vårt resultat framkom bland annat att den prematura födseln ledde till svårigheter med den tidiga anknytningen och att känslor som chock och rädsla var vanligt förekommande bland föräldrarna. Det framkom även att det fanns problem med kommunikationen inom vården och att föräldrarna fick bra stöd i att sköta barnet, medan det emotionella stödet i många fall var bristfälligt.

Utvecklingsarbete:

Vilka erfarenheter har barnmorskor och annan vårdpersonal av att möta och stödja föräldrar som har fått en prematur, och vad anser vårdpersonalen är viktigt i deras yrkesroll och i mötet med föräldrarna på neonatalavdelningen? Syftet med studien är att beskriva vårdpersonalens erfarenheter av att möta prematurföräldrar utifrån ovanstående frågeställningar. Efter att ha skrivit vårt examensarbete så kvarstod det vissa frågor kring kommunikation och information, därför gjordes utvecklingsarbetet som en fortsättning på examensarbetet om föräldrars upplevelser av att få en prematur. Vi önskade genom detta få en bättre bild av vårdpersonalens syn på ämnet.

Vår studie är gjord med hjälp av kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi har intervjuat fem stycken vårdare som jobbar på olika neonatalavdelningar i Finland och Sverige. De intervjuade arbetade som sjuksköterskor eller närvårdare/undersköterskor. Intervjuerna gav oss ett mycket omfattande material och resultatet speglades sedan mot tidigare forskning och vår teoretiska utgångspunkt. Den valda utgångspunkten är genuint vårdande utgående ifrån Berg (2005).

I resultatet framkom bland annat att vårdpersonalen ofta förstod hur föräldrarna kände, men att vårdpersonalen kände sig otillräckliga. Att möta föräldrarnas känslor kunde vara emotionellt påfrestande. Vårdpersonalen hade önskat mer kunskap och utbildning om hur de kunde stödja föräldrarna i svåra situationer. De var även medvetna om att det var viktigt med kontinuerlig information eftersom det kunde lugna föräldrarna. Vårdpersonalen trivdes bra och kände sig otroligt stolta över sitt yrke.

Keskostenhoito on suomessa maailman parasta. Kuinka vanhemmat tulevat kohdatuiksi hoitohenkilökunnalta, mitä tunteita vanhemmat kokevat keskossyntymän yhteydessä ja vaikuttaako keskossyntymä vanhemman ja lapsen tunnesiteeseen tai varhaiseen vuorovaikutukseen? Opinnäytetyössämme haluamme vastata yllä mainittuihin kysymyksiin. Tutkimuksen tarkoitus on kuvailla vanhempien kokemuksia keskossyntymästä näiden kysymysten avulla.

Tutkimus tehtiin kvalitatiivisellä menetelmällä jossa tiedonhankinta suoritettiin puolistrukturoiduilla haastatteluilla. Haastattelimme 16 eri ikäistä suomenruotsalaista keskosvanhempaa, sekä ensi- että uudelleensynnyttäjiä joilla on kokemuksia kahdeksasta eri sairaalasta. Tutkimus tuotti laajan materiaalin jota vertasimme aiempiin tutkimuksiin sekä tutkielmassamme käytettyihin teorioihin. Tutkielmassamme käytimme Mercerin (2006) teoriaa äitiydestä sekä Bowlbyn (1980) ja Ainsworthin (1978) teorioita varhaisesta vuorovaikutuksesta.

Tuloksessamme nousi muun muassa esiin että keskossyntymä vaikeuttaa varhaista vuorovaikutusta sekä luo shokki ja pelkoreaktioita vanhempien keskuudessa. Havaittiin myös kommunikaatio ongelmia hoitotilanteissa. Vanhemmat kokivat saaneensa tukea lapsen hoidossa kun taas tunnepohjainen tuki oli monessa tapauksessa puutteellista.

The care of premature babies in Finland is currently of world-class, but how are the parents treated by healthcare professionals, what feelings do the parents experience in connection with the preterm birth and how is the attachment between parents and their baby affected by the preterm birth? In our bachelor’s thesis we want to answer these questions. The purpose of this study is to describe parents' experiences of having a premature child and it is based on the questions above.

Our study is made with a qualitative method and the data collection was done through semistructured interviews. We have interviewed 16 parents to premature babies around the Swedish-speaking parts of Finland and the informants were of differents ages, both primiparous and multiparous, have been to eight different hospitals and consisted of both mothers and fathers. The interviews gave us a very extensive material and the result reflected to previous research and our theoretical frameworks. The selected frameworks are motherhood according to Mercer (2006) and the attachment theory according to Bowlby (1980) and Ainsworth (1978).

Our results showed, among other things, that preterm birth led to difficulties with early attachment and that feelings like shock and fear were common among the parents. It was also found that there were problems with communication in healthcare and that parents received good support in the daily care of their child, while in many cases the emotional support was inadequate.

Development thesis:

What experiences do midwives and other healthcare professionals have in meeting and supporting parents who have had a premature child, and what do the healthcare staff think is important in their professional role and in the encounter with the parents in the neonatal unit? The purpose of the study is to describe the healthcare professionals' experiences of the encounter with parents of a premature child based on the above issues. After writing our bachelor's thesis, there were some questions about communication and information, so this development thesis was done as a continuation of the bachelor's thesis on parents' experiences of having a premature child. Through this we wanted to get a better picture of the healthcare staffs’ view of the subject.

Our study is made with a qualitative method and the data collection was done through semi-structured interviews. We have interviewed five caregivers who work at different neonatal units around Finland and Sweden. The informants worked as nurses and practical nurses. The interviews provided us with a very comprehensive material and the results were reflected to previous research and our theoretical framework. The selected framework is genuine care according to Berg (2005).

The result showed, among other things, that the healthcare staff often understood how the parents felt, but that the they felt inadequate. To meet the parents' feelings could be emotionally stressful. The healthcare professionals wanted more knowledge and education on how they could support the parents in difficult situations. They were also aware of the fact that continuous information was important because it could help the parents to feel calm. The healthcare staff enjoyed their work and felt incredibly proud of their profession.