Kommunikation mellan idrottare och coach i GrIFK alpine
Schoultz, Olivia (2019)
Lataukset:
Schoultz, Olivia
2019
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2019112522407
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2019112522407
Tiivistelmä
Detta examensarbete är gjort som ett beställningsarbete åt Grankulla IFK alpine. Arbetet är gjort som en enkätstudie. Arbetets teman är kommunikation, terminologi och träningsatmosfär. Ingen av oss föds med en förmåga att kommunicera bra, utan under åren lär vi oss att kommunicera mera effektivt och diskret. Kommunikation kräver tre olika delområden för att lyckas, dessa är sändare, kommuni-kationskanal och mottagare. Inom träning är de mest använda kommunikationsformerna: uppmaning, förslag av åtgärd, diskussion, föreläsningar, demonstration och analys. Terminologin beror mycket på den valda grenen, man lär sig grenen terminologi under träningar och diskussioner med sin coach. Det är också skillnad på terminologi beroende på var i världen man bor. En bra träningsatmosfär möjliggör en bra och öppen känsla i gruppen, vilket sedan befrämjar utvecklingen och gör kommu-nikationen lättare. Enkäten besvarades av elva U10-12 åkare och tre U16 åkare. På sidan om dessa svarade deras coacher också på enkäten. Sammanlagt fick jag 17 svar på enkäten. Enkäten var delad i tre olika delområden. Första delen av enkäten innehöll påståenden som idrottarna skulle svara på med numror. Nummer 1 betydde att idrottaren var av helt annan åsikt, och 5 att idrottaren var av helt samma åsikt. Den andra delen av enkäten innehöll öppna frågor gällande alpin terminologi. I detta delområde jämfördes idrottarnas svar med coachernas svar, då coachernas svar fungerade som facit. Det tredje delområdet fanns det öppna frågor som handlade om vad idrottarna ansåg viktigt i relat-ionen mellan dem och deras coach, samt vad deras coacher kunde göra bättre för att deras kommuni-kation skulle vara bättre. Med hjälp av enkäterna kunde vi se att idrottarna ansåg att deras coacher accepterar dem som de är och att de kan öppet kommunicera med sin coach. I terminologin kunde vi se bristfälliga svar, meningen med orden och deras användning måste i fortsättningen tas i beaktan. Föreläsnings typiska tillfällen kunde tas i användning för att lära ut terminologi och betydelse, men också under träningar fråga sina idrottare för att försäkra förståendet av diskussionen. I det sista del-området kan vi se saker som idrottarna anser att deras coacher kunde göra bättre för att förbättra kommunikationen mellan dem. En bra kommunikation kräver tid och bemöda från båda delarna. Vi måste även komma ihåg att kommunikation är inte bara att sända ut sin information, utan också att lyssna och förstå.