Payment default entries among young adults in Finland – a desktop study

Abstract

The aim of this thesis is to gain understanding and evaluate the current situation of payment default entries and indebtedness concentrating on young adults in Finland. According to Asiakastieto (2018) 8% of Finns have payment default entries and on an average persons with credit entries have 15 separate payment defaults, which indicates a high leverage ratio. Young adults aged 20-29-years represent 21.6% of all persons with payment default entries. The same group represents the largest group of low-incomers and rarely has an exact monthly budget. Thus a surprising expenditure can disturb the financial situation and resort to credit use. According to Arnett’s Emerging Adulthood Theory young adults are in a period of transition between adolescence and completely developed adult, which often is connected with risky behavior while they at the same time are highly optimistic about the future. This may lead to impulsive and compulsive buying, which is eased by the modern technology where borrowing and spending is possible 24/7. As payment default entries affect life in several ways during long periods of time, it is of high importance to understand the phenomena and which actions needs to be taken to avoid over-indebtedness. The research is conducted as a qualitative desktop study, using four different sources. The results present earlier conducted research on young adults buying and credit behavior and statistics on young adults’ financial situation and payment default entries in Finland. As banks are seen as a trustworthy financial institution in Finland, their approaches towards young adults are discussed and lastly, an overview of regulatory actions and initiatives taken in Finland to avoid over indebtedness are presented. According to statistical findings, the amount of payment default entries among young adults have been decreasing, but the topic needs attention and further actions as we are in a market situation where interest fees might jump up drastically within a few years. Thus the situation may be worse in the future. Even though regulations on consumer credits, such as the latest change in the Consumer Protection Act which came into force on 1.9.2019, protect the consumer, limitations alone will not solve the problem. To avoid over-indebtedness, the possibility to establish a positive credit register in Finland, where information of all credits should be registered in a centralized database should be researched. Furthermore, a mandatory subject of personal economics should be implemented in the Finnish education system.

Syftet med denna forskning är att få en djupare förståelse för och evaluera den nuvarande situationen med betalningsstörningar och överskuldsättning då det gäller unga vuxna i Finland. Enligt Asiakastieto (2018) har 8 % av befolkingen betalningsstörningar varav den skuldsatta personen i genomsnitt har 15 olika betalningsstörningar, vilket tyder på en hög skuldsättningsgrad. Unga vuxna i åldern 20-29 år representerar 21,6 % av alla personer med betalningsstörningar. Unga vuxna representerar den största delen av låginkomstare och har sällan en exakt budget. Således kan en oförväntad utgift märkbart rubba den ekonomiska situationen och tvinga den unga vuxna att förlita sig på krediter. Enligt Arnetts teori är unga vuxna i en fas mellan ungdom och vuxen, som ofta förknippas med riskfyllt beteende och en optimistisk syn på framtiden. Detta kan leda till impuls- och tvångsköp, och modern teknologi gör det möjligt att låna och slösa pengar dygnet runt. Eftersom betalningsstörningar påverkar livet på flera sätt under en lång tid, är det viktigt att förstå fenomenet samt vilka åtgärder som bör vidtas för att skuldsättningsgraden skall minska. Forskningen är utförd som en kvalitativ skrivbordsundersökning, där fyra olika typer av källor har använts. Resultaten presenterar tidigare forskning gällande unga vuxnas köp- och kreditbeteende och statistik gällande skuldsättning, arbetslöshet, inkomst och betalningsstörningar i Finland. Eftersom banker ses som en pålitlig institution bland finländare, har deras ansatser gentemot unga vuxna analyserats och slutligen presenteras en överblick av regulationer och initiativ som tagits i Finland för att minska överskuldsättning. Enligt statistiska resultat har de unga vuxnas andel av personer med betalningsstörningar minskat, men problemet är ändå viktigt att åtgärda, då vi lever i en marknadsfas där räntorna drastisk kan stiga inom några år och situationen kan förvärras igen. Även om regulationer, såsom den senaste ändringen i Konsumentskyddslagen som trädde i kraft 1.9.2019, skyddar konsumenten mot överskuldsättning, är regulationerna inte en tillräcklig åtgärd för att hindra betalningsstörningar. För att överskuldsättningsgraden skall minska, rekommenderas det att undersöka ifall det går att förverkliga ett positivt kreditregister i Finland, där alla skulder från olika finansinstitut och banker finns registerade. Ytterligare rekommenderas att personlig ekonomi borde implementeras som ett obligatoriskt läroämne i grundskolan.