Smärtlindringens betydelse för en positiv förlossningsupplevelse : en kvalitativ studie om kvinnans välbefinnande under förlossningen

Abstract

Syftet med detta examensarbete är att uppnå kunskap om hur olika smärtlindringsmetoder vid förlossningen upplevs av föderskan, vilka smärtlindringsmetoder föderskan upplever effektiva och vilka faktorer som påverkar föderskans totala förlossningsupplevelse. Arbetet är av kvalitativ karaktär och ämnet behandlas ur föderskans perspektiv. Frågeställningarna i arbetet lyder ”Vilka smärtlindringsmetoder vid förlossningen bidrar till en känsla av välbefinnande hos föderskan?” och ”Vilka faktorer påverkar föderskans totala förlossningsupplevelse och hennes upplevelse av hälsa under förlossningen?”. Som teoretisk referensram fungerar Katie Erikssons teori om hälsa som ett integrerat tillstånd av sundhet, friskhet och välbefinnande. Som datainsamlingsmetod används den narrativa metoden (Eriksson 1992). Kvinnor med erfarenheter av olika smärtlindringsmetoder som används i förlossningsvården ombeds att berätta om sina förlossningsupplevelser via ett diskussionsforum på www.mammapappa.com. Femton förlossningsberättelser analyseras enligt principerna för innehållsanalys (Jacobsen 2010). På basen av kvinnornas upplevelser stiger tre huvudkategorier och nio underkategorier fram. Resultatet påvisar att det främst är icke-medicinska smärtlindringsmetoder som bidrar till en känsla av välbefinnande under förlossningen, och således till en positiv förlossningsupplevelse. Majoriteten av kvinnorna hoppas på en naturlig förlossning och med hjälp av t.ex. mental förberedelse, andnings- och avslappningsövningar och en realistisk förhållning till förlossningssmärtan klarar sig kvinnorna långt. Smärtlindring innebär mycket mer än konkreta smärtlindringsmetoder i sig, eftersom det finns många faktorer som påverkar kvinnans välbefinnande under förlossningen. Faktorer som t.ex. känsla av kontroll, en trygg miljö och ett fysiskt stöd är minst lika viktiga som olika konkreta smärtlindringsmetoder. Vårdpersonalen befinner sig i nyckelposition för att hjälpa föderskan till en positiv förlossningsupplevelse, och detta borde utnyttjas på ett ändamålsenligt sätt.

The aim of this study is to gain a deeper understanding of how methods used to alleviate pain during labour are experienced by women, which methods are experienced as effective and which factors influences the total childbirth experience. This is a qualitative study and the subject is examined from a woman’s point of view. The main questions are: “What pain relief methods used in labour contribute to a feeling of satisfaction and well-being for the woman?” and “What factors influences the total childbirth experience and the woman’s feeling of health during labour?” The theory used is Katie Eriksson’s theory of health (the idea of health as “soundness”, “freshness” and “well-being”). The data is collected according to the narrative method (Eriksson 1992). Women with experiences of methods used to alleviate labour pain are asked to share their experiences via a discussion forum on an internet page (www.mammapappa.com). Fifteen stories are analyzed according to the subject analysis (Jacobsen 2010) and the result is presented in three categories and nine subcategories. The result implies that it is mainly the non-medical pain relief methods that contribute to a feeling of satisfaction and therefore to a positive birth experience. The majority of women are hoping for a natural birth – a birth without medication – and for example by mental preparation, different coping methods and a realistic approach to the labour pain the women often manage well. Pain relief is so much more than just concrete pain relief methods, since there are many factors that affect women’s well-being during labour. Factors such as feeling of control, a safe environment and physical support are just as important as concrete pain relief methods. Health professionals are in key position to help women in labour to achieve a positive childbirth experience, and this should be taken in consideration in a purposive way.

Tämän päättötyön tarkoituksena on saada syvempi ymmärrys siitä, miten synnyttäjät kokevat eri kivunlievitysmenetelmiä, mitkä kivunlievitysmenetelmät koetaan tehokkaina ja mitkä tekijät vaikuttavat synnytyskokemukseen. Työ on luonteeltaan kvalitatiivinen ja aihetta tarkastellaan synnyttäjän näkökulmasta. Keskeiset kysymykset ovat ”Mitkä synnytyksessä käytössä olevat kivunlievitysmenetelmät edistävät synnyttäjän hyvänolon tunnetta?” ja ”Mitkä tekijät vaikuttavat terveyden kokemisen tunteeseen synnytyksen aikana?”. Teoreettisena viitteenä on Katie Erikssonin (2000) terveysteoria. Aineisto kerätään narratiivisella tiedonkeruumenetelmällä (Eriksson 1992). Naisia, joilla on kokemuksia synnytyksessä käytettävistä kivunlievitysmenetelmistä, pyydetään osallistumaan tutkimukseen internetissä olevan keskustelupalstan kautta (www.mammapappa.com). Viisitoista synnytyskertomusta analysoidaan sisällön analyysillä (Jacobsen 2010). Naisten kokemuksen pohjalta nousee esille kolme pääkategoriaa ja yhdeksän alakategoriaa. Tulos viittaa siihen, että ensisijaisesti ei-lääketieteelliset kivunlievitysmenetelmät tuottavat hyvinvoinnin tunnetta ja sitä kautta antavat naisille positiivisen synnytyskokemuksen. Enemmistö naisista toivoo luonnollista synnytystä, ja mm. henkinen valmistautuminen, hengitys- ja rentoutusmenetelmät sekä realistinen suhtautuminen synnytyskipuun, edesauttaa pitkälle. Kivunlievitys sisältää huomattavasti paljon muutakin kuin pelkästään konkreettisia kivunlievitysmenetelmiä, sillä on olemassa monia tekijöitä, jotka vaikuttavat synnyttäjän hyvän olon tunteeseen. Kontrollin tunne, turvallinen ympäristö ja fyysinen tuki ovat yhtä tärkeitä kuin konkreettiset kivunlievitysmenetelmät. Hoitohenkilökunta on avainasemassa auttamassa synnyttäjää positiiviseen synnytyskokemukseen, ja tätä tietoa pitäisikin hyödyntää asianmukaisella tavalla.