Upplevelsen av ett rehabiliterande förhållningssätt – en förändringsprocess

Abstract

En verksamhetsförändring i vårdarbetet genomfördes på en vårdavdelning inom åldringsvården. Verksamheten förändrades till rehabiliterande korttidsvård för hemmaboende patienter där vården utgår från ett rehabiliterande arbetssätt. Denna artikel handlar om personalens upplevelse av det rehabiliterande arbetssättet. Syftet med undersökningen var att dels utreda personalens uppfattning om vardagsrehabilitering och att dels finna insikter som stöder det rehabiliterande arbetssättet. Förändringsprocessen genomfördes som aktionsforskning där personalen var aktiva deltagare. Undersökningsmetoden var kvalitativ eftersom det var tolkningar och förståelse av upplevelse och sättet att handla som man ville få fram. Datainsamlingsmetoden som användes var intervju och enkät och deltagarna i undersökningen var personalen på vårdavdelningen. Dataanalysen är en beskrivande tolkning av resultatet. Resultatet visade att personalen hade kunskap om vilka metoder som stöder det rehabiliterande arbetssättet. Det rehabiliterande arbetssättet utgår från att uppmana, stöda och motivera patienter till att utöva vardagsaktiviteter utgående från deras förmåga. Personalen upplever att patienterna är nöjda och positiva samt att det rehabiliterande arbetssättet har lett till rörligare och självständigare patienter. Att arbeta utgående från ett rehabiliterande arbetssätt kräver passande miljö, tid och tålamod av personalen samt tydliga vårdmål. Personalen har fått en djupare förståelse för vardagsrehabilitering under förändringsprocessens gång och deras upplevelse av att arbeta utgående från ett rehabiliterande arbetssätt är att arbetsinnehållet är intressantare och att arbetsatmosfären är positiv.

Vuodeosastolla on tehty toimintamuutoksia, joiden tarkoituksena on vaikuttaa kotona asuvien potilaiden hoitoon. Muutos perustuu kuntouttavaan työotteeseen. Tämä artikkeli kertoo henkilöstön kokemuksia kuntouttavasta työotteesta. Tämän tutkimuksen avulla on tarkoitus kartoittaa henkilökunnan näkemyksiä jokapäiväisestä kuntouttamisesta ja samalla löytää oivalluksia, jotka tukevat kuntouttavaa työotetta. Muutosprosessi toteutetaan toimintatutkimuksen avulla, missä henkilökunta oli aktiivisesti mukana. Tutkimustapa on laadullinen, koska tutkimuksessa halutaan saada esille tulkinnat, käsitys kokemuksista sekä menettelytavat. Tutkimukseen osallistuneet ovat hoito-osaston henkilökuntaa ja tiedonkeruutapana on käytetty haastattelua ja kyselylomakkeita. Tietoanalyysi on kuvaava tulkinta tuloksesta. Tutkimustulokset osoittavat, että henkilökunnalla on tietoa/tietämystä kuntouttavaa työotetta tukevista metodeista. Kuntouttava työote tarkoittaa sitä, että kehotetaan, tuetaan ja motivoidaan potilasta tekemään arkipäiväisiä aktiviteetteja oman kyvyn mukaan. Henkilökunta kokee potilaiden olevan tyytyväisiä ja suhtautuvan positiivisesti kuntouttavaa työotetta kohtaan, ja että se on tehnyt potilaista liikkuvampia ja itsenäisempiä. Kuntouttavaan työotteeseen perustuva työskentely vaatii sopivan ympäristön, aikaa ja kärsivällisyyttä henkilökunnalta sekä selvät hoitotavoitteet. Henkilökunta on saanut syvempää ymmärrystä arkisesta kuntouttamisesta muutosprosessin aikana, ja heidän kokemuksensa kuntouttavalla työotteella työskentelystä on, että työn sisältö on mielenkiintoinen ja työilmapiiri on positiivinen. ___________________________________________________________

The working methods on a ward for geriatric care were altered as per an alternative treatment model for patients living at home. This article is about the personnel’s experience of the rehabilitating approach that the model is based on. The purpose of this study was partly to clarify the personnel’s impressions of everyday rehabilitating and partly to find insights that support this approach. The process of alteration was performed as action research where the personnel were active participants. The method of study was qualitative, since the main goals were interpretations of experiences and the way of acting. The collecting of data was made by interviews and a questionnaire where the participators were the personnel on the ward in question. The data analysis is a descriptive interpretation of the result. The result showed that the personnel had knowledge of the supporting methods for the rehabilitating approach. The rehabilitating approach intends to encourage, support and motivate patients to practice everyday activities based on their abilities. According to the personnel’s experience the patients are satisfied and positive to the rehabilitating approach. The approach has also led to more agile and independent patients. The requirements to be able to work according to a rehabilitating approach are clear aims, a suitable environment, time and patience from the personnel. The personnel has acquired a deeper understanding to everyday rehabilitating during the process of alteration and their experience of working according to a rehabilitating approach is that the content of work is more interesting and that the work atmosphere is positive. ____________________________________________________