Närmat i Östra Nyland - utbud och efterfrågan

Abstract

Närmatsbegreppet har varit ett hett ämne i Finland redan i flera år. Befrämjandet av användningen av närmat har utvecklats på många olika plan på många håll i landet. Eftersom det också finns ett utbud på närproducerade produkter och varor i gamla landskapet Östra Nyland har jag utrett efterfrågan där. Med arbetet vill jag aktivera både producenter och konsumenter till att fundera på den egna konsumtionen och möjligen förbättra den regionala matkulturen. Mat är ett grundbehov och det vi äter påverkar vår hälsa och vårt välmående i hög grad. Dessutom påverkar konsumentens val och beteende produktionen och därmed hela samhället.

I arbetet presenteras en marknadsundersökning på hundra konsumenter i Östra Nyland som omfattar frågor gällande närmat och dess förekomst. Utbudet klarlades genom nittiotvå producentförfrågningar med en svarsprocent på 34 %. Också de offentliga mattjänsterna har intervjuats. Arbetet omfattar stormarketarnas och mindre affärers attityd till närmat i varuurvalet. I arbetets slutskede behandlar jag närmatens framtid i Östra Nyland och hur den skall utvecklas. Slutsatsen av mitt arbete är att närmaten borde marknadsföras mera och oftare för att också majoriteten skall föredra mera närmat. Målet är inte att köpa mera mat utan att den mat man köper befrämjar en hållbar utveckling för nejdens samhälle, konsumentens hälsa och miljön i allmänhet. Det som sparar på kort sikt, kan bli en börda på lång sikt. Redan i ett tidigt skede borde matkulturen vara en del av undervisningen, en medveten matfostran borde införas redan hos barn och unga.

Lähiruoka on ollut kuuma puheenaihe Suomessa jo monta vuotta. Lähiruoan käyttöä on edistetty monella tavalla eri puolilla maata. Koska vanhassa Itä-Uudenmaan maakunnassa on lähiruokatarjontaa olen ottanut selvää minkälaista kysyntää lähiruualla on. Työlläni haluan aktivoida sekä kuluttajat että tuottajat ajattelemaan omaa kulutustaan ja mahdollisesti parantaa alueellista ruokakulttuuria. Ruoka on perustarve ja se mitä syömme vaikuttaa terveyteemme ja hyvinvointiimme. Kuluttajan valinnat ruoka-asioissa vaikuttavat kokonaistuotantoon ja niin myös koko yhteiskuntaan. Sadalle kuluttajalle Itä-Uudellamaalla tehty markkinatutkimus esitti kysymyksiä lähiruuasta ja sen saatavuudesta. Lähetin 92 tuottajakyselyä ja vastausprosentti on 34 %. Julkisten ruokapalveluiden tuottajia on haastateltu ja heidän kanssaan on pohdittu, miten paikallista elinkeinoa voisi tukea kunnallisesti. Työ tarkastelee myös markettien ja pienten kauppojen asennetta lähiruokaa kohtaan tavaratarjonnassa. Työn loppuosassa käsitellään Itä- Uudenmaan lähiruoan kehitystä ja tulevaisuutta. Selvitykseni lopputuloksena on että lähiruokaa pitäisi markkinoida enemmän ja useammin, jotta useammat saataisiin suosimaan lähriuokaa. Tavoite ei ole ruoan ostamisen lisääminen vaan se että se ruoka jota käytetään on kestävän kehityksen mukaista, suosii terveyttä ja seudun yrittäjyyttä. Jo varhaisessa vaiheessa ruokakulttuurin pitäisi olla osaa sivistystä, ja lapsille ja nuorille tulisi opettaa terveellisiä ruokatottumuksia.