Wind Power Acceptance among Young People : Case Ingå-Raseborg
Giss, Nenna (2011)
Giss, Nenna
Yrkeshögskolan Novia
2011
All rights reserved
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2011092713261
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2011092713261
Tiivistelmä
Tiivistelmä
Tutkimuksen tavoitteena oli selvittää, kuinka Inkoon ja sen naapurikuntien nuoret hyväksyvät tuulivoiman ja tuulivoimalan, jota suunnitellaan rakennettavaksi Inkoon-Raaseporin rannikolle. Toinen tavoite oli kehittää paikallisille nuorille suunnattua tiedotusta, joka saisi heidät hyväksymään tuulivoiman ja tuulivoimalan paremmin.
Tutkimuksen teoriakehys koostuu R. De Youngin (1993) tutkimuksesta, joka keskittyy ympäristöasenteisiin ja niiden muuttamiseen sekä suomalaisesta (Cantell ja Larna 2006) ja hollantilaisesta (Kuhlmeier et al. 1999) tapaustutkimuksesta, jotka käsittelevät nuorten ympäristötietoja ja heidän suosimiaan tiedotusvälineitä. Nuorten käsitystä ja tiedontarvetta tuulivoimasta tutkittiin kouluissa järjestetyissä työpajoissa kvalitatiivisen tutkimuksen, puolistrukturoidun haastattelun ja focus groups -menetelmien avulla.
Nuorten käsitys tuulivoimasta jakautui laajalle alalle. Tuulivoiman kokonaiskuvan parantaminen olisi suotavaa ja se voitaisiin saavuttaa tarjoamalla objektiivista tietoa sekä tuulivoimalan ympäristö- että ihmisvaikutuksista ja lisätuulivoiman tarpeesta, Inkoon-Raaseporin tuulivoimalan toiminnoista ja tuotannosta. Tiedottaminen tapahtuisi parhaiten internet-sivujen hyödyntämistä ja erilaista koulussa tapahtuvaa oppimista yhdistämällä. Abstract
The aim of the study was to find out how young people in Ingå and its neighbouring communities accept wind power and the Ingå-Raseborg wind park, which is planned to be built on the coast of Ingå. Another aim was to develop enhanced information for the local young people about the wind park to make them accept the project better.
The theoretical basis of the study consists of the researches of R. De Young (1993) about environmental attitudes and changing them as well as Finnish (Cantell and Larna 2006) and Dutch (Kuhlmeier et al. 1999) case studies about and young people’s environmental knowledge and preferred information channels. The local young people’s’ need of knowledge and information were investigated in work shops in schools in Ingå, Karis and Ekenäs by using the methods of qualitative research such as focus groups and half-structured interview.
According to the study, the young people had a broad knowledge of wind power and information about different aspects of wind power. Enhancing the overall picture of wind power is beneficial and would consist of objective information about environmental and human impacts and the need for wind parks, the functions and production of the Ingå-Raseborg park. The information could be distributed via a combination of Internet websites and different forms of environmental education at school. Sammanfattning
Avsikten med undersökningen var att ta reda på hur ungdomar i Ingå och dess grannkommuner godkänner vindkraft och vindkraftverket i Ingå-Raseborg, som man planerar bygga i Ingå. Ett annat mål var att utarbeta bättre information till ungdomarna om vindkraftverket, så att de skulle acceptera det bättre.
Arbetet bygger på undersökningar av R. De Young (1993) om miljöattityder och hur man kan ändra dem och på en finsk (Cantell och Larna 2006) och en holländsk (Kuhlmeier et al. 1999) case-study om miljöinformation och hur ungdomarna helst vill få den. Vad ungdomarna i Ingå, Karis och Ekenäs vet och tycker om vindkraftverket undersöktes i skolor genom semistrukturerade intervjuer, en kvalitativ undersökning och focus groups – metoden.
Ungdomarna hade rätt varierade åsikter om vindkraften och behovet av mera information om hur vindkraften kan användas. Att förbättra helhetsbilden om vindkraften skulle vara bra. Objektiv information om miljö- och mänsklig påverkan och om behovet av vindkraft och Ingå-Raseborgs vindkraftverk med dess funktioner och produktion skulle behövas. Informationen kunde ges via en kombination av internetsidor och olika former av miljökurser i skolan.
Tutkimuksen tavoitteena oli selvittää, kuinka Inkoon ja sen naapurikuntien nuoret hyväksyvät tuulivoiman ja tuulivoimalan, jota suunnitellaan rakennettavaksi Inkoon-Raaseporin rannikolle. Toinen tavoite oli kehittää paikallisille nuorille suunnattua tiedotusta, joka saisi heidät hyväksymään tuulivoiman ja tuulivoimalan paremmin.
Tutkimuksen teoriakehys koostuu R. De Youngin (1993) tutkimuksesta, joka keskittyy ympäristöasenteisiin ja niiden muuttamiseen sekä suomalaisesta (Cantell ja Larna 2006) ja hollantilaisesta (Kuhlmeier et al. 1999) tapaustutkimuksesta, jotka käsittelevät nuorten ympäristötietoja ja heidän suosimiaan tiedotusvälineitä. Nuorten käsitystä ja tiedontarvetta tuulivoimasta tutkittiin kouluissa järjestetyissä työpajoissa kvalitatiivisen tutkimuksen, puolistrukturoidun haastattelun ja focus groups -menetelmien avulla.
Nuorten käsitys tuulivoimasta jakautui laajalle alalle. Tuulivoiman kokonaiskuvan parantaminen olisi suotavaa ja se voitaisiin saavuttaa tarjoamalla objektiivista tietoa sekä tuulivoimalan ympäristö- että ihmisvaikutuksista ja lisätuulivoiman tarpeesta, Inkoon-Raaseporin tuulivoimalan toiminnoista ja tuotannosta. Tiedottaminen tapahtuisi parhaiten internet-sivujen hyödyntämistä ja erilaista koulussa tapahtuvaa oppimista yhdistämällä.
The aim of the study was to find out how young people in Ingå and its neighbouring communities accept wind power and the Ingå-Raseborg wind park, which is planned to be built on the coast of Ingå. Another aim was to develop enhanced information for the local young people about the wind park to make them accept the project better.
The theoretical basis of the study consists of the researches of R. De Young (1993) about environmental attitudes and changing them as well as Finnish (Cantell and Larna 2006) and Dutch (Kuhlmeier et al. 1999) case studies about and young people’s environmental knowledge and preferred information channels. The local young people’s’ need of knowledge and information were investigated in work shops in schools in Ingå, Karis and Ekenäs by using the methods of qualitative research such as focus groups and half-structured interview.
According to the study, the young people had a broad knowledge of wind power and information about different aspects of wind power. Enhancing the overall picture of wind power is beneficial and would consist of objective information about environmental and human impacts and the need for wind parks, the functions and production of the Ingå-Raseborg park. The information could be distributed via a combination of Internet websites and different forms of environmental education at school.
Avsikten med undersökningen var att ta reda på hur ungdomar i Ingå och dess grannkommuner godkänner vindkraft och vindkraftverket i Ingå-Raseborg, som man planerar bygga i Ingå. Ett annat mål var att utarbeta bättre information till ungdomarna om vindkraftverket, så att de skulle acceptera det bättre.
Arbetet bygger på undersökningar av R. De Young (1993) om miljöattityder och hur man kan ändra dem och på en finsk (Cantell och Larna 2006) och en holländsk (Kuhlmeier et al. 1999) case-study om miljöinformation och hur ungdomarna helst vill få den. Vad ungdomarna i Ingå, Karis och Ekenäs vet och tycker om vindkraftverket undersöktes i skolor genom semistrukturerade intervjuer, en kvalitativ undersökning och focus groups – metoden.
Ungdomarna hade rätt varierade åsikter om vindkraften och behovet av mera information om hur vindkraften kan användas. Att förbättra helhetsbilden om vindkraften skulle vara bra. Objektiv information om miljö- och mänsklig påverkan och om behovet av vindkraft och Ingå-Raseborgs vindkraftverk med dess funktioner och produktion skulle behövas. Informationen kunde ges via en kombination av internetsidor och olika former av miljökurser i skolan.