Biologisk bekämpning vid jordgubbsodling
Nordström, Ella (2020)
Nordström, Ella
2020
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2020052112845
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2020052112845
Tiivistelmä
Biologisk bekämpning av skadegörare blir mera allmän inom jordgubbsodling. Användningen av så kallade nyttoorganismer (naturliga fiender) som bekämpningsmetod mot skadegörare har funnits redan länge och tillämpats främst vid odling i växthus och tunnlar, där miljön kan kontrolleras i större utsträckning än vid odling i friland. Vid ökad tunnelodling av jordgubbar blir biologisk bekämpning vanligare i denna typ av odling. Också den ekologiska odlingen är beroende av biologiska bekämpningsmetoder. Målet med examensarbetet är att ta reda på fakta om skadegörarna vid odling av jordgubbar, i vilken utsträckning som dessa kan bekämpas biologiskt, vilka organismer som används samt hur de biologiska bekämpningsmetoderna tillämpas.
Arbetet utfördes med hjälp av en litteraturstudie, intervjuer med experter och en enkät som riktades till odlare.
Enligt odlare och försäljare är biologisk bekämpning mest optimal och kostnadseffektiv i tunnlar. Dessutom finns det fler bekämpningsorganismer tillgängliga för växthus och tunnlar. En majoritet av de intervjuade odlarna använder biologisk bekämpning också på friland. En allmän slutsats är att en lyckad bekämpning är mycket beroende av förebyggande åtgärder, att biologisk bekämpning sätts in i tid och att bekämpningen av skadegörare hela tiden är under kontroll.
Kasvintuhoajien biologinen torjunta yleistyy mansikanviljelyissä. Niin kutsuttujen luonnollisten organismien (luonnollisten vihollisten) käyttö torjunnassa tauteja ja tuholaisia vastaan on ollut jo kauan olemassa ja käytetty enimmäkseen kasvihuone- ja tunneliviljelyssä, missä ympäristöä voidaan tarkastaa paremmin kuin avomaalla. Mansikan tunneliviljelmien kasvaessa biologinen torjunta yleistyy näissä viljelmissä. Myös ekologinen tuotanto on riippuvainen biologisista torjuntamenetelmistä. Opinnäytetyön tavoite on selventää tietoa kasvintuhoajista, missä asteessa niitä voidaan torjua biologisin menetelmin, mitä organismeja käytetään sekä miten biologisia menetelmiä käytetään.
Opinnäytetyö suoritettiin kirjallisuuskatsauksen sekä haastatteluiden ja viljelijäkyselyn avulla.
Viljelijöiden ja myyjien mukaan biologinen torjunta on optimaalinen ja kustannustehokas menetelmä tunneleissa. Sen lisäksi kasvihuoneisiin ja tunneleihin on olemassa enemmän torjuntaeliöitä. Enemmistö vastanneista viljelijöistä käytti biologista torjuntaa avomaalla. Lopputulos on että onnistunut torjunta on paljon kiinni ennakoivista toimenpiteistä, että biologinen torjunta suoritetaan ajoissa ja siitä että kasvuntuhoajien torjunta koko ajan on hallinnassa.
Biological pest control is a growing concept in strawberry farming. The use of so called natural enemies as a control method against pests has been in use for a long time, mostly in greenhouses, where the environment is more controllable than in the field. As tunnel plantations of strawberries are more widely adapted, biological pest management methods become more common. Ecological farming is also dependent on the use of biological pest control methods. The goal of this thesis is to compile information on pests that are common in strawberry farming, to what extent these pests can be controlled biologically, which organisms are used and how biological control methods are applied.
The thesis was carried out as a literature study combined with interviews directed to extensionists and farmers.
According to farmers and extensionists, biological pest control is most optimal and costeffective in tunnels. Furthermore, there are more biological control methods available for greenhouses and tunnels than for use in the field. The majority of farmers who answered the enquiry used biological pest control in the field. The conclusion is that a successful biological pest control presupposes proactive methods that are implemented early enough and that pests do not get out of control.
Arbetet utfördes med hjälp av en litteraturstudie, intervjuer med experter och en enkät som riktades till odlare.
Enligt odlare och försäljare är biologisk bekämpning mest optimal och kostnadseffektiv i tunnlar. Dessutom finns det fler bekämpningsorganismer tillgängliga för växthus och tunnlar. En majoritet av de intervjuade odlarna använder biologisk bekämpning också på friland. En allmän slutsats är att en lyckad bekämpning är mycket beroende av förebyggande åtgärder, att biologisk bekämpning sätts in i tid och att bekämpningen av skadegörare hela tiden är under kontroll.
Kasvintuhoajien biologinen torjunta yleistyy mansikanviljelyissä. Niin kutsuttujen luonnollisten organismien (luonnollisten vihollisten) käyttö torjunnassa tauteja ja tuholaisia vastaan on ollut jo kauan olemassa ja käytetty enimmäkseen kasvihuone- ja tunneliviljelyssä, missä ympäristöä voidaan tarkastaa paremmin kuin avomaalla. Mansikan tunneliviljelmien kasvaessa biologinen torjunta yleistyy näissä viljelmissä. Myös ekologinen tuotanto on riippuvainen biologisista torjuntamenetelmistä. Opinnäytetyön tavoite on selventää tietoa kasvintuhoajista, missä asteessa niitä voidaan torjua biologisin menetelmin, mitä organismeja käytetään sekä miten biologisia menetelmiä käytetään.
Opinnäytetyö suoritettiin kirjallisuuskatsauksen sekä haastatteluiden ja viljelijäkyselyn avulla.
Viljelijöiden ja myyjien mukaan biologinen torjunta on optimaalinen ja kustannustehokas menetelmä tunneleissa. Sen lisäksi kasvihuoneisiin ja tunneleihin on olemassa enemmän torjuntaeliöitä. Enemmistö vastanneista viljelijöistä käytti biologista torjuntaa avomaalla. Lopputulos on että onnistunut torjunta on paljon kiinni ennakoivista toimenpiteistä, että biologinen torjunta suoritetaan ajoissa ja siitä että kasvuntuhoajien torjunta koko ajan on hallinnassa.
Biological pest control is a growing concept in strawberry farming. The use of so called natural enemies as a control method against pests has been in use for a long time, mostly in greenhouses, where the environment is more controllable than in the field. As tunnel plantations of strawberries are more widely adapted, biological pest management methods become more common. Ecological farming is also dependent on the use of biological pest control methods. The goal of this thesis is to compile information on pests that are common in strawberry farming, to what extent these pests can be controlled biologically, which organisms are used and how biological control methods are applied.
The thesis was carried out as a literature study combined with interviews directed to extensionists and farmers.
According to farmers and extensionists, biological pest control is most optimal and costeffective in tunnels. Furthermore, there are more biological control methods available for greenhouses and tunnels than for use in the field. The majority of farmers who answered the enquiry used biological pest control in the field. The conclusion is that a successful biological pest control presupposes proactive methods that are implemented early enough and that pests do not get out of control.