Pedagogernas attityder om kodning som metod inom småbarnspedagogik

Abstract

Tämä opinnäytetyö on tilaustyö Espoon kaupungille. Opinnäytetyön tavoitteena on saada ymmärrystä minkälaisia asenteita varhaiskasvatuksen opettajilla on koodaukseen varhaiskasvatuksen menetelmänä ja samalla nähdä, mikäli sukupuoleen perustuvia eroja on oppimisessa. Opinnäytteen työn tutkimuskysymykset ovat ”Kuinka varhaiskasvatuksen opettajat tai sosionomit suhtautuvat koodaukseen varhaiskasvatuksen menetelmänä?” sekä ”Miten henkilökunta kokee sukupuoleen perustuvia eroja koodauksen menetelmänä päiväkodeissa?”. Opinnäytetyön taustana on käytetty varhaiskasvatussuunnitelman perusteita, asenteita ja sukupuolikasvatusta. Aikaisemmat tutkimukset nostavat ylös positiivisia asioita koodauksesta oppimismenetelmänä varhaiskasvatuksessa. Menetelmä valinta työssä on puolistrukturoitu haastattelu ja laadullinen sisältöanalyysi. Työ on rajoitettu Espoon kaupungin ruotsinkielisiin päiväkoteihin. Haastatteluihin osallistui neljä varhaiskasvatuksen sosionomia tai opettajaa, joista kolmella oli ennestään kokemusta koodauksesta varhaiskasvatuksen menetelmänä. Tuloksista ei tullut yhtä kattavia kuin mitä olisimme halunneet, mutta voimme kuitenkin todeta, että koodauksen ja digitaalisten apuohjelmien käyttäminen varhaiskasvatuksessa on tuonut positiivisia kokemuksia. Asenteet koodausta kohtaan ovat enemmän pelkoa ja osaamisen puutetta.

Detta examensarbete är ett beställningsarbete för Esbo stad. Syftet med arbetet är att få en djupare förståelse över vilka attityder pedagogerna har mot kodning som metod inom småbarnspedagogik samt ifall deupplevergenusbaserade skillnaderinom lärandet. Frå-geställningen genom arbetet är”Hur förhåller sig lärare eller socionomer i småbarnspe-dagogik till kodning på daghem?” och ”Hur uppfattar personalen genusbaserade skill-nader inom kodning på daghem?”Bakgrunden till vårt arbete utgår ifrån vad grunderna för planen för småbarnspedagogikeninnehåller, den tar också upp vad det betyder med attityder och genuspedagogik. Den tidigare forskning som vi har jämfört resultatet medlyfter fram vilka positiva aspekter det finns genom att använda kodning som lärande me-tod inom småbarnspedagogiken ochvilka kompetenser som det gynnar hos barnen.Me-todvalet i arbetet är semistrukturerad intervju med kvalitativ innehållsanalys. Arbetet är begränsat till de svenskspråkiga daghemmen inom Esbo stad. Ivåraintervjuerdeltogfyra stycken respondenter varav tre stycken hade kunskap om kodning som metod inom småbarnspedagogik, och eninformant som inte hade kunskapinom ämnet. Trots att re-sultatet inte blev lika omfattande som vi hoppats på kunde vi ändå konstatera att det är positivaupplevelseratt använda sig av digitala hjälpmedel inom småbarnspedagogiken. Attityder mot kodning upplevs mera som rädsla och brist på kunskapän att inte vilja in-föra kodning i verksamheten.