Markörlöst datorseendeprogram som ledmätningsinstrument
Sandell, Linus; Nars, Jonathan (2020)
Sandell, Linus
Nars, Jonathan
2020
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2020052714256
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2020052714256
Tiivistelmä
Ledrörlighet har ett starkt samband med fysisk funktionsförmåga och aktivitet och det vanligaste ledmätningsinstrumentet är en goniometer. Det sker en ständig utveckling inom fysioterapin där nya, smidigare och effektivare metoder tas fram, så även inom ledmätning. Yrkeshögskolan Arcadas IT-ingenjörsstuderande har utvecklat ett markörlöst datorseendeprogram som mäter ledvinkeln i knäleden. Datorseendeprogrammet placerar automatiskt ut linjer längs höftbenet, skenbenet och övre kroppen och mäter vinkel i knäleden. Syftet med denna studie är att testa validiteten i mätningarna av aktiv knäflexion med testpersonen i horisontalplan med datorseendeprogrammet. Forskningsfrågorna är: “Hurdan är datorseendeprogrammets validitet och vilka fysioterapeutiska synvinklar kan föras fram som förslag till utveckling av datorseendeprogrammet?” I denna studie har datorseendeprogrammet validitetstestats med åtta testpersoner. Testpersonerna skulle vara studerande eller personal på Arcada och inte ha någon skada som skulle påverka testningen. Testpersonerna låg på en yogamatta på golvet och flekterade båda knäna på samma gång till vissa uppmätta grader. Graderna uppmättes med goniometer och kontrollerades med datorseendeprogrammet. I mätning av utgångsställningen i knäleden som uppmättes med goniometer till 0-1° gavs resultat av datorseendeprogrammet 0,2-13,1°, i mätning av 60° i knäleden gavs det 35,3-83,8° och i mätning av 90° i knäleden gavs det 1,9-104,0°. Saker som försvårade testningen med programmet var att programmet kraschade, inte gav svar och var tidskrävande vid flera tillfällen. Utvecklingsförslagen som studien ger är korrigering av att programmet inte alltid gav svar, att programmet kraschade vid flera tillfällen och att programmet klarar av att hitta rätta anatomiska landmärken. För att göra programmet mera användarvänligt ger studien också förslag som att göra det lättare att koppla datorns kamera till programmet, att förenkla byte mellan mätning i stående och liggande ställning och att det skulle gå att mäta från personens högra sida. Validiteten för datorseendeprogrammet anses inte vara god, vidare forskning krävs med flera testpersoner för att kunna reliabilitetstesta datorseendeprogrammet.