Tallsådd under hela växtperioden
Antell, Martin (2020)
Antell, Martin
2020
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2020060517263
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2020060517263
Tiivistelmä
Syftet med detta examensarbete är att granska möjligheten att så tall även under andra tidpunkter än vad som nu är gällande.
I arbetets teoridel behandlas skogssåddens historia i Finland, olika tillvägagångssätt och tallfröets groningsprocess.
I den empiriska delen beskrivs det fältförsök som anlades på Forststyrelsens marker i Raseborg. För fältförsöket valdes ett kalhygge som var avverkat 2016 och markberett med harvning 2017.
På försöksområdet såddes tallfrön i små försöksrutor med en veckas mellanrum från juni tills frosten satte in på hösten. År 2017 inleddes sådden den 7 juni och avslutades 26 november, medan år 2018 inleddes sådden 14 juni och avslutades 12 oktober. Vädret var extremt båda somrarna med hög nederbörd år 2017 och torka år 2018.
Två försöksrutor såddes per gång och rutorna märktes ut med kvadrater gjorda av vita plaströr. Försöksrutorna var 30 x 30 cm i storlek och såddes med 44 frön per ruta. Rutorna var delade i två delar, 15 x 30 cm vardera. På den ena halvan täcktes fröna med 10 mm jord, på den andra halvan ströddes fröna ut på den bara marken.
Groningsprocenten utvisade med vissa förbehåll att sådd av tall kan ske utanför de nu gällande rekommendationerna men ytterligare forskning är av behov. Höstsådd i södra Finland kunde vara ett alternativ att räkna med. Väderleksförhållandena är i högsta grad en avgörande faktor, men med ökade tätheter av hjortdjur samt älg gynnar sådden i ekonomisk bemärkelse. Tämän opinnäytetyön tarkoitus on tarkistaa mahdollisuudet männyn kylvölle muina aikoina kuin nyt vallalla olevilla.
Työn teoriaosassa käydään läpi männynkylvön historiaa Suomessa, eri kylvötapoja ja männynsiemenen itämisprosessia.
Kokeellisessa osassa tarkastellaan maastokoetta, joka suoritettiin Metsähallituken mailla Raaseporissa. Maastokoe toteutettiin alueella, jolla suoritettiin avohakkuu vuonna 2016 ja äestys vuonna 2017.
Koealueella kylvettiin männynsiemeniä pieniin koeruutuihin viikon välein alkaen kesäkuussa ja loppuen ensimmäisiin pakkasiin. Vuonna 2017 kylvö aloitettiin 7.6. ja viimeinen kylvö suoritettiin 26.11. Vuonna 2018 kylvön aloitus oli 14.6. ja viimeinen kylvö suoritettiin 12.10. Säässä oli suurta vaihtelua molempina vuosina, ollen hyvin märkää vuonna 2017 ja hyvin kuivaa vuonna 2018.
Kaksi koeruutua kylvettiin kerralla ja ne merkittiin maastoon neliön muotoon taivutetuilla valkoisilla muoviputkilla. Ruutujen koko oli 30 x 30 cm ja niihin kylvettiin 44 siementä. Ruudut jaettiin 15 x 30 cm:n puolikkaisiin. Toisessa siemenet peitettiin noin 1 cm:n maakerroksella ja toisella puolella siemenet kylvettiin pintaan.
Koe osoitti että männynkylvöä voi suorittaa muina kuin suositteluina aikoina mutta lisää tutkimusta tarvitaan asian selvittämiseksi. Syyskylvö voi osoittautua varteenotettavaksi vaihtoehdoksi Etelä-Suomessa. Sääolot vaikuttavat suuresti kylvötulokseen, mutta kasvavat hirvi- ja peuratiheydet suosivat syyskylvöä taloudellisesti katsottuna. The purpose of this thesis is to consider the possibility to saw pine during the whole growing season, something that is against today’s recommendations.
The theoretical part presents the history of sowing pine in Finland, different methods to saw and the germination process of the pine seed.
A field experiment was conducted for the empirical part in the Forestry Administration’s
land in Raasepori, Finland. The area was cut clear in 2016 and harrowed in 2017.
Small experimental plots were established in the field experiment. Each plot was sowed every week the beginning of June until frost set in. In 2017 the sowing started on June 7:th and stopped on November 26:th, in 2018 respectively on June the 12:th and October the 12:th. The weather conditions were extreme both years, very wet in 2017 and very dry in 2018.
Two plots were sowed each time and were marked by plastic pipes in a square. The plots measured 30cm x 30cm and each was sowed with 44 seeds. The plots were further divided into two, measuring 15cm x 30cm. On one side the seeds were covered with 1cm of soil, the other side was sowed directly on the ground.
The germination percentage shows that pine seeds could be sowed at other times than recommended but with reservations, more research is needed. Sowing in the autumn could be an alternative in the southern parts of Finland. The weather conditions have a great impact on the results but growing populations in elk and deer herds make sowing a more economical choice.
I arbetets teoridel behandlas skogssåddens historia i Finland, olika tillvägagångssätt och tallfröets groningsprocess.
I den empiriska delen beskrivs det fältförsök som anlades på Forststyrelsens marker i Raseborg. För fältförsöket valdes ett kalhygge som var avverkat 2016 och markberett med harvning 2017.
På försöksområdet såddes tallfrön i små försöksrutor med en veckas mellanrum från juni tills frosten satte in på hösten. År 2017 inleddes sådden den 7 juni och avslutades 26 november, medan år 2018 inleddes sådden 14 juni och avslutades 12 oktober. Vädret var extremt båda somrarna med hög nederbörd år 2017 och torka år 2018.
Två försöksrutor såddes per gång och rutorna märktes ut med kvadrater gjorda av vita plaströr. Försöksrutorna var 30 x 30 cm i storlek och såddes med 44 frön per ruta. Rutorna var delade i två delar, 15 x 30 cm vardera. På den ena halvan täcktes fröna med 10 mm jord, på den andra halvan ströddes fröna ut på den bara marken.
Groningsprocenten utvisade med vissa förbehåll att sådd av tall kan ske utanför de nu gällande rekommendationerna men ytterligare forskning är av behov. Höstsådd i södra Finland kunde vara ett alternativ att räkna med. Väderleksförhållandena är i högsta grad en avgörande faktor, men med ökade tätheter av hjortdjur samt älg gynnar sådden i ekonomisk bemärkelse.
Työn teoriaosassa käydään läpi männynkylvön historiaa Suomessa, eri kylvötapoja ja männynsiemenen itämisprosessia.
Kokeellisessa osassa tarkastellaan maastokoetta, joka suoritettiin Metsähallituken mailla Raaseporissa. Maastokoe toteutettiin alueella, jolla suoritettiin avohakkuu vuonna 2016 ja äestys vuonna 2017.
Koealueella kylvettiin männynsiemeniä pieniin koeruutuihin viikon välein alkaen kesäkuussa ja loppuen ensimmäisiin pakkasiin. Vuonna 2017 kylvö aloitettiin 7.6. ja viimeinen kylvö suoritettiin 26.11. Vuonna 2018 kylvön aloitus oli 14.6. ja viimeinen kylvö suoritettiin 12.10. Säässä oli suurta vaihtelua molempina vuosina, ollen hyvin märkää vuonna 2017 ja hyvin kuivaa vuonna 2018.
Kaksi koeruutua kylvettiin kerralla ja ne merkittiin maastoon neliön muotoon taivutetuilla valkoisilla muoviputkilla. Ruutujen koko oli 30 x 30 cm ja niihin kylvettiin 44 siementä. Ruudut jaettiin 15 x 30 cm:n puolikkaisiin. Toisessa siemenet peitettiin noin 1 cm:n maakerroksella ja toisella puolella siemenet kylvettiin pintaan.
Koe osoitti että männynkylvöä voi suorittaa muina kuin suositteluina aikoina mutta lisää tutkimusta tarvitaan asian selvittämiseksi. Syyskylvö voi osoittautua varteenotettavaksi vaihtoehdoksi Etelä-Suomessa. Sääolot vaikuttavat suuresti kylvötulokseen, mutta kasvavat hirvi- ja peuratiheydet suosivat syyskylvöä taloudellisesti katsottuna.
The theoretical part presents the history of sowing pine in Finland, different methods to saw and the germination process of the pine seed.
A field experiment was conducted for the empirical part in the Forestry Administration’s
land in Raasepori, Finland. The area was cut clear in 2016 and harrowed in 2017.
Small experimental plots were established in the field experiment. Each plot was sowed every week the beginning of June until frost set in. In 2017 the sowing started on June 7:th and stopped on November 26:th, in 2018 respectively on June the 12:th and October the 12:th. The weather conditions were extreme both years, very wet in 2017 and very dry in 2018.
Two plots were sowed each time and were marked by plastic pipes in a square. The plots measured 30cm x 30cm and each was sowed with 44 seeds. The plots were further divided into two, measuring 15cm x 30cm. On one side the seeds were covered with 1cm of soil, the other side was sowed directly on the ground.
The germination percentage shows that pine seeds could be sowed at other times than recommended but with reservations, more research is needed. Sowing in the autumn could be an alternative in the southern parts of Finland. The weather conditions have a great impact on the results but growing populations in elk and deer herds make sowing a more economical choice.