Kan en mobil applikation motivera en fysioterapipatient till träning?

Abstract

Vårdrelationen mellan en fysioterapeut och en patient är baserad endast på mottagnings-tillfällen, vilket betyder att kommunikation och uppföljning upphör utanför dessa tillfäl-len. Därmed är det möjligt att patienten inte utför olika träningsövningar utanför mot-tagningen. Mobilens utveckling har tagits i beaktande och mobila applikationer har an-vänts även inom vårdbranschen, som ett hjälpmedel för att göra mer exakta diagnoser. Kan en mobil applikation ha potential även inom yrkesområdet fysioterapi? Syftet med detta arbete var att studera om och hur en mobil applikation kunde motivera en fysioterapipatient att utföra träningsövningar på egen hand utanför mottagningen och ifall applikationen därmed kunde vara en värdeskapare för både patient och fysiotera-peut. Metoden som användes i detta arbete var en kvalitativ metod, och i detta fall har intervjuer gjorts. Respondenterna bestod av professionella fysioterapeuter. För att få så mycket information som möjligt om fysioterapi, valdes respondenter med god kunskap inom ämnet. Utifrån detta arbete kan man dra slutsatsen att en mobil applikation kan motivera en patient att utföra träningsövningar utanför mottagningen, samt att den skapar värde för både fysioterapeut och patient, men en konkret applikation finns ännu inte och därmed är den heller inte testad.

The relationship between a physiotherapist and a patient is only based on meetings, which means that other communication and follow-up does not exist. This means that pa-tients doesn´t necessarily do all their exercises, because of the lack of follow-ups. The development of the mobile phone has been taken into consideration and mobile applica-tions have been used in the health sector. Could a mobile application have potential, even in the field of physiotherapy? The aim of this study, was to find out if and how a mobile application could motivate a physiotherapy-patient to do exercises outside the reception and therefore, if the applica-tion could be a value-creator for both the physiotherapist and the patient. A qualitative method was used and interviews were done in this study. The respondents consisted of professional physiotherapists. In order to get as much information as possible about physiotherapy, respondents with good knowledge in this subject were chosen. The conclusion in this study is that a mobile application could motivate a patient to do exercises outside the reception. The application also creates value for both the physio-therapist and the patient. All though a specific application doesn’t exist yet and therefore it hasn’t been tested.