Förändringar i brandbestämmelserna och hur dessa bör tas i beaktande vid renovering av radhus
Hjort, Joey (2020)
Hjort, Joey
2020
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2020060817743
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2020060817743
Tiivistelmä
Det brinner ca 300 radhus årligen i Finland och en stor del av dem är äldre radhus. De är byggda och eventuellt renoverade enligt i dagens situation föråldrade brandbestämmelser som resulterar i att hela hus brinner ner.
Detta examensarbete handlar om hur brandbestämmelserna har ändrat under åren och hur dagens brandbestämmelser ska tillämpas vid renovering av äldre radhus, samt varför vi har dem och varför de är viktiga. Syftet med detta arbete är alltså att upplysa om hur brandbestämmelserna för radhus har förändrats samt hur dessa förändringar kan tas i beaktande vid renoveringar.
Arbetet lyfter fram de nya brandbestämmelserna som gäller radhus och vilka de vanligaste brandorsakerna är. I arbetet behandlas två fallstudier där de nya brandbestämmelserna tillämpas vid renovering. Fallstudierna representerar två olika typer av renoveringar, både sett till uppdragsgivaren och till renoveringsobjektet. I den ena fallstudien är uppdragsgivaren en bostadsaktieägare och objektet är ett radhus i 1-plan. I det andra är uppdragsgivaren ett bostadsaktiebolag och objektet är ett radhus i 2-plan.
I arbetet konstateras att speciellt brandsektionering av vindsutrymmet och genomföringar spelar en viktig roll då brandsäkerheten ska förbättras i radhus. Detta beror på att chansen att isolera branden till en lokal ökar i och med indelningen av radhuset i välavgränsade brandceller.
Suomessa palaa noin 300 rivitaloa vuodessa. Suurin osa näistä on vanhoja taloja, joiden rakentamisessa ja mahdollisissa myöhemmissä korjaustoimenpiteissä on käytetty nykypäivän tietämyksen mukaan vanhentuneita palomääräyksiä. Tämä on usein johtanut koko talon palamiseen.
Tämä opinnäytetyö käsittelee sitä, miten palomääräykset ovat muuttuneet vuosien varrella ja kuinka nykyisiä palomääräyksiä sovelletaan remontoitaessa vanhoja rivitaloja. Työssä tuodaan myös esille palomääräyksien tärkeys. Tarkoituksena on tuoda esille se, miten rivitaloille annetut palomääräykset ovat muuttuneet sekä miten nämä muutokset voidaan ottaa huomioon remonteissa.
Työssä tuodaan esiin rivitaloihin sovellettavat uudet palomääräykset ja yleiset palon syyt. Työssä käsitellään kahta esimerkkitapausta, joissa uusia palomääräyksiä sovelletaan remontin yhteydessä. Esimerkkitapaukset edustavat kahta eri remonttityyppiä sekä toimeksiantajan että remonttikohteen kannalta. Yhdessä tapauksista toimeksiantaja on asunto-osakkeen omistaja ja kohde on yksikerroksinen rivitalo. Toisessa toimeksiantajana toimii asunto-osakeyhtiö ja kohde on kaksikerroksinen rivitalo.
Työssä todetaan, että erityisesti ullakkotilan ja läpivientien palo-osastoinnilla on tärkeä merkitys paloturvallisuuden lisäämisessä rivitaloissa. Tämä johtuu siitä, että mahdollisuus eristää tulipalo yhteen huoneistoon kasvaa, kun rivitalo jaetaan hyvin eristettyihin palo-osastoihin.
Detta examensarbete handlar om hur brandbestämmelserna har ändrat under åren och hur dagens brandbestämmelser ska tillämpas vid renovering av äldre radhus, samt varför vi har dem och varför de är viktiga. Syftet med detta arbete är alltså att upplysa om hur brandbestämmelserna för radhus har förändrats samt hur dessa förändringar kan tas i beaktande vid renoveringar.
Arbetet lyfter fram de nya brandbestämmelserna som gäller radhus och vilka de vanligaste brandorsakerna är. I arbetet behandlas två fallstudier där de nya brandbestämmelserna tillämpas vid renovering. Fallstudierna representerar två olika typer av renoveringar, både sett till uppdragsgivaren och till renoveringsobjektet. I den ena fallstudien är uppdragsgivaren en bostadsaktieägare och objektet är ett radhus i 1-plan. I det andra är uppdragsgivaren ett bostadsaktiebolag och objektet är ett radhus i 2-plan.
I arbetet konstateras att speciellt brandsektionering av vindsutrymmet och genomföringar spelar en viktig roll då brandsäkerheten ska förbättras i radhus. Detta beror på att chansen att isolera branden till en lokal ökar i och med indelningen av radhuset i välavgränsade brandceller.
Suomessa palaa noin 300 rivitaloa vuodessa. Suurin osa näistä on vanhoja taloja, joiden rakentamisessa ja mahdollisissa myöhemmissä korjaustoimenpiteissä on käytetty nykypäivän tietämyksen mukaan vanhentuneita palomääräyksiä. Tämä on usein johtanut koko talon palamiseen.
Tämä opinnäytetyö käsittelee sitä, miten palomääräykset ovat muuttuneet vuosien varrella ja kuinka nykyisiä palomääräyksiä sovelletaan remontoitaessa vanhoja rivitaloja. Työssä tuodaan myös esille palomääräyksien tärkeys. Tarkoituksena on tuoda esille se, miten rivitaloille annetut palomääräykset ovat muuttuneet sekä miten nämä muutokset voidaan ottaa huomioon remonteissa.
Työssä tuodaan esiin rivitaloihin sovellettavat uudet palomääräykset ja yleiset palon syyt. Työssä käsitellään kahta esimerkkitapausta, joissa uusia palomääräyksiä sovelletaan remontin yhteydessä. Esimerkkitapaukset edustavat kahta eri remonttityyppiä sekä toimeksiantajan että remonttikohteen kannalta. Yhdessä tapauksista toimeksiantaja on asunto-osakkeen omistaja ja kohde on yksikerroksinen rivitalo. Toisessa toimeksiantajana toimii asunto-osakeyhtiö ja kohde on kaksikerroksinen rivitalo.
Työssä todetaan, että erityisesti ullakkotilan ja läpivientien palo-osastoinnilla on tärkeä merkitys paloturvallisuuden lisäämisessä rivitaloissa. Tämä johtuu siitä, että mahdollisuus eristää tulipalo yhteen huoneistoon kasvaa, kun rivitalo jaetaan hyvin eristettyihin palo-osastoihin.