Invandrarkvinnors deltagande i idrott- och motionsverksamhet: Normer och attityder
Bibani, Gashaw; Jääskeläinen, Sara (2020)
2020
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2020121628563
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2020121628563
Tiivistelmä
Syftet med denna studie är att identifiera invandrarkvinnors förhållande till idrott och de orsaker, attityder och normer som hindrar deltagande i idrottsverksamhets aktiviteter med tanke på inklusion. Studien är en beställning av Finlandssvenska idrottsföreningen
FSI och Föreningen Luckan som en del av projektet På samma linje. Forskningsfrågorna är: Vad är invandrarkvinnors inställning till idrott, normer och attityder? och Varför deltar så få invandrarkvinnor i organiserad idrottsverksamhet? Studiens referensram är teorin om självbestämmande (SDT) samt studier om invandrares hälsa och
idrottsbeteende 2003-2020. Åtta kvinnor som flyttat till Finland från krigszoner i Nordafrika och Mellanöstern deltog i studien. Semistrukturerade intervjuer genomförs exceptionellt via videosamtal. Tematiska analyser av intervjuutskrifterna utförs genom att
dela upp svaren i två grupper: attityder till träning och skäl för att delta eller inte delta i sportklubbens aktiviteter. Resultaten av studien visar 20 faktorer som en möjlig stödjare och 18 faktorer som en möjlig barriär för deltagande i träning och organiserad träning.
Studien fann att sociala faktorer är bland de viktigaste subjektiva upplevelserna som ökar deltagandet och njutningen. Bland de sociala faktorerna som ökar fysisk aktivitet är de viktigaste upplevelserna sammanhållning, samhälle, uppmuntran av andra, att göra
saker tillsammans och glädjas tillsammans. Några autonomifaktorer och kompetensfaktorer är ofta benämnd som viktiga. Religionens begränsande inverkan kommer fram hos några av de intervjuade; till exempel deltagande i idrott som instrueras eller övervakas av en man är förbjudet. Resultaten återspeglar vi genom SDT och tidigare studier om invandrarkvinnors hälsa och fysisk beteende. Respondenter tar också inställning till tillgänglighet av information på sitt eget språk.
FSI och Föreningen Luckan som en del av projektet På samma linje. Forskningsfrågorna är: Vad är invandrarkvinnors inställning till idrott, normer och attityder? och Varför deltar så få invandrarkvinnor i organiserad idrottsverksamhet? Studiens referensram är teorin om självbestämmande (SDT) samt studier om invandrares hälsa och
idrottsbeteende 2003-2020. Åtta kvinnor som flyttat till Finland från krigszoner i Nordafrika och Mellanöstern deltog i studien. Semistrukturerade intervjuer genomförs exceptionellt via videosamtal. Tematiska analyser av intervjuutskrifterna utförs genom att
dela upp svaren i två grupper: attityder till träning och skäl för att delta eller inte delta i sportklubbens aktiviteter. Resultaten av studien visar 20 faktorer som en möjlig stödjare och 18 faktorer som en möjlig barriär för deltagande i träning och organiserad träning.
Studien fann att sociala faktorer är bland de viktigaste subjektiva upplevelserna som ökar deltagandet och njutningen. Bland de sociala faktorerna som ökar fysisk aktivitet är de viktigaste upplevelserna sammanhållning, samhälle, uppmuntran av andra, att göra
saker tillsammans och glädjas tillsammans. Några autonomifaktorer och kompetensfaktorer är ofta benämnd som viktiga. Religionens begränsande inverkan kommer fram hos några av de intervjuade; till exempel deltagande i idrott som instrueras eller övervakas av en man är förbjudet. Resultaten återspeglar vi genom SDT och tidigare studier om invandrarkvinnors hälsa och fysisk beteende. Respondenter tar också inställning till tillgänglighet av information på sitt eget språk.