Närståendevårdares mentala hälsa : -En intervjustudie om självutveckling och attityder gentemot det egna jaget

Abstract

Syftet med detta arbete var att ta reda på hur äldre nordiska (+65) närståendevårdares mentala hälsa har dokumenterats tidigare, hur de själva ser på begreppet mental hälsa, vilka problem som är de vanligaste, hur de på egen hand har handskats med eventuella problem och vilket stöd som funnits att få utifrån. Detta arbete är skrivet utgående från Marie Jahodas två första teorier om mental hälsa. Begränsningen var närståendevårdarens mentala hälsa i relation till självutveckling och attityder gentemot det egna jaget. Materialet framkom ur sex temaintervjuer som gjorts med närståendevårdare. Dessa analyserades med hjälp av en induktiv innehållsanalys, och resultatet jämfördes med tidigare forskning. Tidigare forskning påvisar att närståendevårdare ofta upplever starka känslor av oro, dåligt samvete, isolation och stress. Dessutom upplever de att det är svårt att få stöd från samhället och professionella. I detta fall överensstämmer den nya informationen med den gamla. Trots detta upplever också närståendevårdarna att de växt med sin uppgift, och att de har lärt känna sig själva under tiden som närståendevårdare. I resultatet framkom det också att närståendevårdares attityder gentemot sig själv inte påverkas märkbart av deras roll som närståendevårdare men att deras självutveckling gagnades i processen. Detta arbete är en del av Supporting Family Caregivers and Recievers in Finland and in Estonia (SUFACARE)projektet.

The purpose of this work was to find out how the mental health of senior Nordic (+65) family caregivers has been documented earlier, how they look at the concept of mental health, which problems are the most common ones, how they alone have handled the problems and what kind of support has been offered from outside. This work is based on Marie Jahoda's first two theories on mental health. The limitation was related to mental health in the relation to self-development and attitudes toward the self. The material emerged from six thematic interviews conducted with family caregivers. These were analyzed using an inductive content analysis, and results were compared with previous research. Previous research shows that family caregivers often experience feelings such as worry, bad conscience, isolation and stress. Moreover, they also feel that they’re lacking of support from the community as well as from professional health care staff. At this point, the new material is conforming to the old material. Despite this, the family caregivers also think that they’ve grown along with their task and that they’ve learned to know one-self during the process. The result shows that family caregivers’ attitudes towards the self is not appreciably affected by their role as family caregivers but that their selfdevelopment benefits from the process. This work is part of the Supporting Family Caregivers and Recievers in Finland and in Estonia (SUFACARE) project.