Äldres upplevda livskvalitet i en covid-19 förändrad värld: En kvalitativ intervjustudie på ett äldreboende
Forss, Michelle; Mariani-Cerati, Daniela (2021)
Forss, Michelle
Mariani-Cerati, Daniela
2021
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-202104084462
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-202104084462
Tiivistelmä
Detta lärdomsprov har skrivits för att öka förståelsen över coronaviruspandemins konsekvenser för personers välbefinnande på äldreboenden. Studien har gjorts som en kvalitativ intervjustudie med syftet att ta reda på hur seniorer på ett äldreboende har upplevt förändringar i livskvaliteten under coronapandemin. Studien består av tre frågeställningar:
• Hur har vardagen förändrats på äldreboendet under pandemin?
• Hur upplever de äldre att livskvaliteten har påverkats under pandemin?
• Vad kunde man göra för att främja de äldres livskvalitet?
Skibenterna har intervjuat totalt fem seniorer och en utifrån personalen. De kvalitativa intervjuerna utfördes som halvstrukturerade livsvärldsintervjuer och bestod av 14 frågor till seniorerna och två frågor till en utifrån personalen. Lennart Nordenfelts teori om livskvalitet har använts som teoretisk referensram. Intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att de äldres vardag och livskvalitet inte har låtits påverkas allt för mycket. Mycket tyder på att de äldre har accepterat den förändrade vardagen och att de har tryggheten och den sociala gemenskapen av att bo på ett äldreboende. Den största förändringen är att de inte kan träffa sina anhöriga mer än 15 minuter per gång och att de inte kan röra sig fritt i samhället. De äldre inger ändå hopp om att situationen inte kommer vara sådan för evigt. En utav informanterna önskade att det skulle ordnas t.ex. kortspels- och schackträffar tillsammans med de övriga på äldreboendet men i övrigt var de nöjda med det utbud som erbjuds för tillfället. Skribenternas förslag på fortsatt forskning om ämnet är bl.a. att jämföra skillnaderna på den upplevda livskvaliteten mellan äldre som fortfarande bor i eget hem och äldre som bor på äldreboende/seniorhem och även den upplevda livskvaliteten mellan olika äldreboenden.
• Hur har vardagen förändrats på äldreboendet under pandemin?
• Hur upplever de äldre att livskvaliteten har påverkats under pandemin?
• Vad kunde man göra för att främja de äldres livskvalitet?
Skibenterna har intervjuat totalt fem seniorer och en utifrån personalen. De kvalitativa intervjuerna utfördes som halvstrukturerade livsvärldsintervjuer och bestod av 14 frågor till seniorerna och två frågor till en utifrån personalen. Lennart Nordenfelts teori om livskvalitet har använts som teoretisk referensram. Intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att de äldres vardag och livskvalitet inte har låtits påverkas allt för mycket. Mycket tyder på att de äldre har accepterat den förändrade vardagen och att de har tryggheten och den sociala gemenskapen av att bo på ett äldreboende. Den största förändringen är att de inte kan träffa sina anhöriga mer än 15 minuter per gång och att de inte kan röra sig fritt i samhället. De äldre inger ändå hopp om att situationen inte kommer vara sådan för evigt. En utav informanterna önskade att det skulle ordnas t.ex. kortspels- och schackträffar tillsammans med de övriga på äldreboendet men i övrigt var de nöjda med det utbud som erbjuds för tillfället. Skribenternas förslag på fortsatt forskning om ämnet är bl.a. att jämföra skillnaderna på den upplevda livskvaliteten mellan äldre som fortfarande bor i eget hem och äldre som bor på äldreboende/seniorhem och även den upplevda livskvaliteten mellan olika äldreboenden.