Att leva med en osynlig sjukdom: En kvalitativ studie om unga kvinnors upplevelser av endometrios
Granlund, Victoria (2021)
2021
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-202105067450
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-202105067450
Tiivistelmä
Endometrios drabbar ca 6-10% av kvinnor i fertil ålder världen runt. Det är en sjukdom som påverkar många aspekter av kvinnans liv, och smärta är ett av huvudsymptomen. Endometrios har även en påverkan på kvinnans fertilitet och mentala hälsa.
Syftet med denna studie är att få mera kunskap och belysa unga kvinnors upplevelser av att leva med endometrios, och hur deras vardag påverkas av endometrios. Även bemötandet från sjukvården lyfts fram. Som teoretisk utgångspunkt användes Katie Erikssons teori om lidande.
Studien är en kvalitativ intervjustudie, där intervjuer används som datainsamlingsmetod. Fyra kvinnor i åldern 22–24 som har endometrios intervjuades, och sedan gjordes en kvalitativ innehållsanalys med induktiv metod för att analysera materialet.
I resultatet framkom att de deltagare som behandlades med hormonbehandling kunde leva ganska normalt, och att de fysiska symptomen var hanterbara. Sjukdomen hade en påverkan på deras psykiska välmående, och oron kring att inte kunna bli gravid var en av huvudorsakerna. Det framkom även brister inom vården, upplevelsen av brist på information var gemensam hos alla deltagare. Att få veta att man har en kronisk sjukdom men inte få tillräcklig information om vad det innebär, eller hur framtiden kommer att se ut, lämnade kvinnorna med en känsla av ovisshet. Endometriosis affects about 6-10% of women of fertile age around the world. It is a disease that affects many aspects of the woman’s life, with pain being one of the main symptoms. Endometriosis also affects the woman’s fertility and mental health.
The purpose of this study is to gain more knowledge and to highlight young women’s experiences of living with endometriosis, and how their day-to-day life is affected by endometriosis. The treatment and attitude in health care was also highlighted. Katie Eriksson’s theory about suffering was used as a theoretical standpoint.
This study is a qualitative interview study, where interviews were used as a method of collecting data. Four women aged 22-24 with endometriosis was interviewed, and then a qualitative data analysis with an inductive approach was used to analyze the material.
The results showed that the participants who were treated with hormonal treatment could live quite normally, and that the physical symptoms were manageable. The disease affected their mental health, and the concern around potentially not being able to become pregnant was one of the main reasons. There were also flaws in the care that they got, a lack of information was common to all participants. To learn that they had a chronic disease but not getting sufficient information about what it meant, or how it’ll affect their future, left the women with a sense of uncertainty.
Syftet med denna studie är att få mera kunskap och belysa unga kvinnors upplevelser av att leva med endometrios, och hur deras vardag påverkas av endometrios. Även bemötandet från sjukvården lyfts fram. Som teoretisk utgångspunkt användes Katie Erikssons teori om lidande.
Studien är en kvalitativ intervjustudie, där intervjuer används som datainsamlingsmetod. Fyra kvinnor i åldern 22–24 som har endometrios intervjuades, och sedan gjordes en kvalitativ innehållsanalys med induktiv metod för att analysera materialet.
I resultatet framkom att de deltagare som behandlades med hormonbehandling kunde leva ganska normalt, och att de fysiska symptomen var hanterbara. Sjukdomen hade en påverkan på deras psykiska välmående, och oron kring att inte kunna bli gravid var en av huvudorsakerna. Det framkom även brister inom vården, upplevelsen av brist på information var gemensam hos alla deltagare. Att få veta att man har en kronisk sjukdom men inte få tillräcklig information om vad det innebär, eller hur framtiden kommer att se ut, lämnade kvinnorna med en känsla av ovisshet.
The purpose of this study is to gain more knowledge and to highlight young women’s experiences of living with endometriosis, and how their day-to-day life is affected by endometriosis. The treatment and attitude in health care was also highlighted. Katie Eriksson’s theory about suffering was used as a theoretical standpoint.
This study is a qualitative interview study, where interviews were used as a method of collecting data. Four women aged 22-24 with endometriosis was interviewed, and then a qualitative data analysis with an inductive approach was used to analyze the material.
The results showed that the participants who were treated with hormonal treatment could live quite normally, and that the physical symptoms were manageable. The disease affected their mental health, and the concern around potentially not being able to become pregnant was one of the main reasons. There were also flaws in the care that they got, a lack of information was common to all participants. To learn that they had a chronic disease but not getting sufficient information about what it meant, or how it’ll affect their future, left the women with a sense of uncertainty.