Empirisk studie om egna upplevelser av psykisk ohälsa och stödformer bland långtidsarbetslösa
Backlund, Jenny; Björkqvist, Carla; Kinnunen, Maarit; Nyblom, Cindy (2021)
Backlund, Jenny
Björkqvist, Carla
Kinnunen, Maarit
Nyblom, Cindy
2021
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-202105128512
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-202105128512
Tiivistelmä
Examensarbetets syfte är att öka förståelsen för personer som är långtidsarbetslösa och deras upplevelser av psykisk ohälsa och de stödformer de får. Syfte med examensarbetet är att öka kunskapen för att bättre bemöta de individuella behoven hos de långtidsarbetslösa och få en bredare förståelse för hur situationen för de arbetslösa kan se ut. Arbetet är en del av projektet “Må bra i Åbo” i “Examensarbete Hälsa och välfärd 2021” vid Yrkeshögskolan Novia.
I Finland är arbetslösheten ett ökande fenomen. Upplevelsen av psykisk ohälsa uppkommer ofta under arbetslösheten. Kännedom om vad långtidsarbetslösa personer har för behov, hur de behöver bemötas och stödas för att motverka psykisk ohälsa förutsätter att yrkeskunniga har kunskap om ämnet.
I det empiriska examensarbetet utfördes en undersökning utifrån subjektivt- och bekvämlighetsurval. Datainsamlingsmetoden var semistrukturerad intervju. Materialet transkriberades och analyserades genom innehållsanalys.
Resultatet av undersökningen visar att olika former av psykisk ohälsa uppkommer under arbetslösheten. Hur personerna blivit arbetslösa och deras livssituation inverkade på upplevelsen av psykisk ohälsa. Resultatet från intervjuerna och resultaten från tidigare forskning stämde bra överens med upplevelser av psykiska ohälsan som kan uppkomma bland de långtidsarbetslösa. Få av informanterna hade sökt hjälp för sin psykiska ohälsa. Informanternas upplevelser av stöden varierade. Särskilt TE-byråns tjänster upplevdes som bristfälliga. För att motverka psykisk ohälsa önskade sig de långtidsarbetslösa som deltog i intervjuerna mera stöd från både TE-byrån och hälsovården. Opinnäytetyön tarkoitus on lisätä ymmärrystä pitkäaikaistyöttömistä ja heidän kokemuksistaan mielenterveyden häiriöistä ja tukimuodoista, joita he käyttävät. Opinnäytetyön tavoitteena on lisätä tietoa ja laaja-alaisempaa ymmärrystä pitkäaikaistyöttömien tilanteesta, jotta yksilölliset tarpeet voitaisiin kohdata paremmin. Työ on osa projektia “Voi hyvin Turussa”, joka on osa ammattikorkeakoulu Novian opintokokonaisuutta “Examensarbete Hälsa och välfärd 2021”.
Suomessa työttömyys on lisääntyvä ilmiö. Kokemus mielenterveyden häiriöstä syntyy usein työttömyyden aikana. Tietämys siitä, mitä tarpeita pitkäaikaistyöttömillä on ja kuinka heitä tulee tukea ja kohdata, jotta mielenterveyden häiriön syntyminen voidaan ehkäistä edellyttää, että ammattilaisilla on tietämystä aiheesta.
Opinnäytetyö on empiirinen tutkimus, joka on toteutettu harkinta- ja mukavuusotannalla. Aineistonkeruumenetelmänä käytettiin puolistrukturoitua haastattelua. Materiaali litteroitiin ja analysoitiin sisältöanalyysin avulla.
Tutkimuksen tulokset osoittavat, että erilaisia mielenterveyden häiriöitä syntyy työttömyyden aikana. Työttömäksi jäämisen syy ja ihmisten elämäntilanne vaikuttivat siihen, miten he kokivat mielenterveyden työttömyyden aikana. Haastattelujen tulokset vastasivat hyvin aikaisempia tutkimustuloksia, jotka koskivat kokemusta työttömyyden aikana ilmenneistä mielenterveyden häiriöistä. Harvat informanteista olivat hakeneet apua mielenterveyden häiriöihin. Informanttien kokemukset tuista vaihtelivat. Etenkin TE-toimiston palvelut koettiin puutteellisiksi. Mielenterveyden häiriöiden ehkäisemiseksi pitkäaikaistyöttömät, jotka osallistuivat haastatteluihin, toivoivat enemmän tukea sekä TE-toimistosta että terveydenhuollosta. The aim of this thesis is to gain a better understanding of the long-term unemployed and of how they experience mental health and the forms of support available. This thesis strives to increase our knowledge of these issues so as to better respond to the individual needs of these persons. We also wish to generate a better understanding of the various aspects of being unemployed. This thesis is part of the project “Må bra i Åbo” (Well-being in Turku), which is a part of “Examensarbete Hälsa och välfärd 2021” in Novia UAS.
Unemployment is on the rise in Finland. A sense of not being mentally well often occurs when unemployed. Becoming acquainted with the needs of long-term unemployed persons, how to respond to these needs and how to give support in order to counter mental ill-health requires skilled professionals.
This degree thesis is an empirical study using subjective and convenience sampling. The data collection method consisted of semi-structured interviews. The material was transcribed and content-analyzed.
Our study showed that various kinds of mental ill-health emerge during unemployment. Only a small number of our informants had sought professional help for the mental ill-health they experienced. The cause of unemployment and the overall situation of the interviewees influenced their experience of mental ill-health when unemployed. The results from our interviews and from previous studies coincide well regarding the types of mental ill-health that can be experienced by the long-term unemployed. Our informants’ experiences of the support they received varied. The support of the TE services was found to be lacking. The unemployed persons interviewed for this study would have liked to have had more support from the TE services and from the health care services in countering mental ill-health.
I Finland är arbetslösheten ett ökande fenomen. Upplevelsen av psykisk ohälsa uppkommer ofta under arbetslösheten. Kännedom om vad långtidsarbetslösa personer har för behov, hur de behöver bemötas och stödas för att motverka psykisk ohälsa förutsätter att yrkeskunniga har kunskap om ämnet.
I det empiriska examensarbetet utfördes en undersökning utifrån subjektivt- och bekvämlighetsurval. Datainsamlingsmetoden var semistrukturerad intervju. Materialet transkriberades och analyserades genom innehållsanalys.
Resultatet av undersökningen visar att olika former av psykisk ohälsa uppkommer under arbetslösheten. Hur personerna blivit arbetslösa och deras livssituation inverkade på upplevelsen av psykisk ohälsa. Resultatet från intervjuerna och resultaten från tidigare forskning stämde bra överens med upplevelser av psykiska ohälsan som kan uppkomma bland de långtidsarbetslösa. Få av informanterna hade sökt hjälp för sin psykiska ohälsa. Informanternas upplevelser av stöden varierade. Särskilt TE-byråns tjänster upplevdes som bristfälliga. För att motverka psykisk ohälsa önskade sig de långtidsarbetslösa som deltog i intervjuerna mera stöd från både TE-byrån och hälsovården.
Suomessa työttömyys on lisääntyvä ilmiö. Kokemus mielenterveyden häiriöstä syntyy usein työttömyyden aikana. Tietämys siitä, mitä tarpeita pitkäaikaistyöttömillä on ja kuinka heitä tulee tukea ja kohdata, jotta mielenterveyden häiriön syntyminen voidaan ehkäistä edellyttää, että ammattilaisilla on tietämystä aiheesta.
Opinnäytetyö on empiirinen tutkimus, joka on toteutettu harkinta- ja mukavuusotannalla. Aineistonkeruumenetelmänä käytettiin puolistrukturoitua haastattelua. Materiaali litteroitiin ja analysoitiin sisältöanalyysin avulla.
Tutkimuksen tulokset osoittavat, että erilaisia mielenterveyden häiriöitä syntyy työttömyyden aikana. Työttömäksi jäämisen syy ja ihmisten elämäntilanne vaikuttivat siihen, miten he kokivat mielenterveyden työttömyyden aikana. Haastattelujen tulokset vastasivat hyvin aikaisempia tutkimustuloksia, jotka koskivat kokemusta työttömyyden aikana ilmenneistä mielenterveyden häiriöistä. Harvat informanteista olivat hakeneet apua mielenterveyden häiriöihin. Informanttien kokemukset tuista vaihtelivat. Etenkin TE-toimiston palvelut koettiin puutteellisiksi. Mielenterveyden häiriöiden ehkäisemiseksi pitkäaikaistyöttömät, jotka osallistuivat haastatteluihin, toivoivat enemmän tukea sekä TE-toimistosta että terveydenhuollosta.
Unemployment is on the rise in Finland. A sense of not being mentally well often occurs when unemployed. Becoming acquainted with the needs of long-term unemployed persons, how to respond to these needs and how to give support in order to counter mental ill-health requires skilled professionals.
This degree thesis is an empirical study using subjective and convenience sampling. The data collection method consisted of semi-structured interviews. The material was transcribed and content-analyzed.
Our study showed that various kinds of mental ill-health emerge during unemployment. Only a small number of our informants had sought professional help for the mental ill-health they experienced. The cause of unemployment and the overall situation of the interviewees influenced their experience of mental ill-health when unemployed. The results from our interviews and from previous studies coincide well regarding the types of mental ill-health that can be experienced by the long-term unemployed. Our informants’ experiences of the support they received varied. The support of the TE services was found to be lacking. The unemployed persons interviewed for this study would have liked to have had more support from the TE services and from the health care services in countering mental ill-health.