Förekomsten av depression bland vårdpersonalen i en kommun i Österbotten - En kvantitativ studie om förekomsten av depression bland vårdpersonalen inom åldringsvården i en kommun i Österbotten

Abstract

Depression är ett allt mer aktuellt ämne, och orsakar allt mer sjukskrivningar och ekonomisk börda för samhället. Utöver detta skapar depression ett stort lidande för både den deprimerade, men även för omgivningen. Därav ville skribenten kartlägga förekomsten av depression bland vårdpersonalen, för att reda ut hur vanligt det egentligen är. Detta examensarbete handlar om förekomsten av depression bland arbetsföra inom vårdsektorn i en kommun i Österbotten. Syftet med studien är att få en inblick i hur vanlig förekomsten av depression är bland arbetsföra inom den öppna åldringsvården. Hur stor del av vårdpersonalen lider av depression och finns det betydliga skillnader i faktorerna gällande civilstånd samt ålder?

Studien svarar på följande frågor: Hur stor del av vårdpersonalen inom den öppna åldringsvården i en kommun i Österbotten lider av depression? Finns det betydliga skillnader mellan faktorerna ålder och civilstånd när det gäller förekomst av depression hos vårdpersonal inom äldreomsorgen?

Studien är kvantitativ. Data samlades in via elektroniska enkäter från olika ålderdomshem i en kommun i Österbotten. Enkäterna var anonyma, och resultaten förstördes efter att studien genomfördes. Enkäterna bestod av 23 frågor med fasta alternativ, till datainsamlingen hörde 21 frågor från BDI-enkäten och två frågor gällande civilstånd samt ålder. Resultatet presenterades i stapel- samt linjediagram. Orems teori om egenvård samt Erikssons teori om lidande användes som teoretisk utgångspunkt.

Denna studies resultat stämde till stor del, gällande antagandet kring civilstånd samt ålder, och tidigare forskning kring ämnet. Depression förekommer främst hos yngre samt hos äldre, och minst hos medelålder. Depression förekommer främst hos ensamma personer.

Depression is becoming a more common subject, and it is causing more absence from work due to disease, and it is also an economic burden for society. Depression also causes a large suffering for the depressed person and the people surrounding. Therefore, the author wanted to chart the occurrence of depression, to see how common it actually is. This thesis is about the occurrence of depression amongst workers in the health care field in a county in Ostrobothnia. The purpose of the study is to evaluate how common the occurrence of depression is amongst workers in the public geriatric health field. How many suffer from depression amongst health care workers and is there a significant difference in age and marital status when it comes to the prevalence of depression amongst health care workers in the geriatric field?

The study is quantitative. Data was collected through electronic questionnaires from different elderly homes in a county in Ostrobothnia. The questionnaires were anonymous, and the results were destroyed after the study was over. The questionnaires structured with 23 questions with fixed answers. To the data collection, 23 questions were taken from the BDI-questionnaire, were as two questions were connected to marital status and age. The results were presented in bar and linear diagrams. Orems theory about self-care and Erikssons theory about suffering were used as theoretical starting points.

The study matched to a relatively big part, applying to earlier hypothesis about marital status and age, as well as earlier studies about the subject. Depression mainly occurred amongst younger and elder people, and the least amongst middle-aged people. Depression mainly occurs amongst single people.

Utvecklingsarbete:

Detta utvecklingsarbete baserar sig på tidigare examensarbete av skribenten ”Förekomsten av depression bland vårdpersonalen i en kommun i Österbotten – en kvantitativ studie om förekomsten av depression bland vårdpersonalen inom åldringsvården i en kommun i Österbotten”. Examensarbetet var baserat på en kvantitativ studie, med slutna frågor baserade på BDI (Becks Depression Inventory). Syftet med utvecklingsarbetet är att ta reda på vilka faktorer det är som påverkar vårdarna att uppleva psykisk ohälsa och symtom på depression, samt hurudana åtgärder som kan göras för att minska på dessa symtom. Målsättningen för studien var att öka kunskapen kring ämnet, eftersom det finns bristfälligt med tidigare studier gjorda kring ämnet i Finland. Intervjuerna gjordes muntligt via Microsoft Teams med öppna frågor. Till studien efterlystes deltagare som tidigare deltagit i skribentens examensarbete med samma ämne. Studien bestod av fyra deltagare och resultatet från dessa intervjuer sammanställdes och analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultaten jämfördes sedan med skribentens tidigare examensarbete ”Förekomsten av depression bland vårdpersonalen i en kommun i Österbotten – En kvantitativ studie om förekomsten av depression bland vårdpersonalen inom åldringsvården i en kommun i Österbotten”.

Resultaten i studien påvisade att de vanligaste faktorerna till att vårdarna upplevde symtom på depression berodde på stor arbetsmängd och ansvar, dåligt bemötande, psykiskt påfrestande arbete, bristfällig kommunikation, samt övertid och vikariebrist. Detta påverkade vårdarna på olika sätt, men gemensamt för alla deltagarna var att detta påverkade deras psykiska hälsa negativt. De åtgärder som vårdarna ansåg vara realistiska och möjliga för att motverka eller minska symtom på depression var arbetshandledning på arbetsplatsen, ökad mängd personalmöten eller veckomöten, samt förbättrad arbetsgemenskap t.ex. genom gemensam tid utanför arbetet.

Development study:

This development study is based on the earlier Bachelor’s thesis written by the respondent “The occurrence of depression amongst health care workers in a county in Ostrobothnia – A quantitative study about the occurrence of depression amongst health care workers in the geriatric field in a county in Ostrobothnia”. The Bachelor’s thesis was based on a quantitative study, with closed questions based on BDI (Becks Depression Inventory). The purpose of the development study was to figure out the reasons for health care workers to experience symptoms of mental illness and depression, and what sort of actions could be made to reduce these symptoms. The goal of the study was to raise awareness about the subject, since there were few studies done about the subject in Finland. The interviews were done orally through Microsoft Teams with open questions. For the interviews, the respondent advertised for health care workers that had earlier been a part of the writers Bachelor’s thesis with the same subject. The study was composed of four participants, and the results from the interviews were composed and analyzed through a qualitative content analysis. The results were then compared to the writers earlier Bachelor’s thesis “The occurrence of depression amongst health care workers in a county in Ostrobothnia – A quantitative study about the occurrence of depression amongst health care workers in the geriatric field in a county in Ostrobothnia”.

The results in the study showed that the most common causes of symptoms of depression amongst the health care workers were a large amount of work and responsibility, bad treatment from staff and patients relatives, mentally wearing work, overtime, as well as shortage of substitutes. This effected the health care workers in different ways, but the one thing they had in common was that it effected their mental health in a negative way. The actions that the workers wished for to relieve the symptoms were work guidance, increased amount of staff meetings, as well as an improved working community through common time together outside of work.