Att lindra patientens lidande vid akut fysiskt trauma: En kvalitativ litteraturstudie
Lipiäinen, Linnéa (2021)
Lipiäinen, Linnéa
2021
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2021052611389
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2021052611389
Tiivistelmä
Studien är en del av ett etikprojekt och gjord i samarbete med projektet ”Vi bryr oss om”, initierat av HUS. Ett akut fysiskt trauma kan leda till ett psykiskt chocktillstånd. Då kan man behöva psykiskt stöd. Avsikten är att beskriva hur sjukskötare kan vårda patienter med hjälp av psykiskt stöd, som varit med om akut fysiskt trauma. Syftet är att lindra patientens lidande i chockfasen. Frågeställningen är: Hur lindra lidande hos en traumapatient i chockfasen, som varit med om akut fysiskt trauma? Eftersom rehabiliteringstiden i ett psykiskt chocktillstånd beror på hurdant psykiskt stöd man får, är det oerhört viktigt att få det stöd man behöver. Den teoretiska referensramen är Katie Erikssons (1985) vårdprocess, där fokusen är på dialogen mellan vårdaren och patienten. Studien är gjord enligt Jacobsens (2007) förklaring av den kvalitativa litteraturstudien. Resultatet bygger sig på Henricsons (2012) definiering av innehållsanalysen och består av tio vetenskapliga artiklar som analyserats. Artiklarna redovisas i åtta kategorier. Kategorierna är psykiska behov, information, omedelbara handlingar, kommunikation, bemötande, personlighetsdrag man har nytta av som sjukskötare, samarbete och utmaningar. Resultatet förklarade att psykiskt stöd skapas genom ett gott förtroende mellan vårdaren och patienten, fysisk kontakt, att lyssna, att kommunicera och personlighetsdrag som vänlighet, hjälpsamhet och empatiförmåga hos sjukskötaren.