Borg RPE och CR10 som metoder för att mäta upplevd ansträngning i träning och rehabilitering : Studie av faktorer som kan påverka RPE
Laurin, Benjamin (2021)
Laurin, Benjamin
2021
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2021052611553
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2021052611553
Tiivistelmä
I detta examensarbete undersöks Borg RPE och CR10 metoden, som är subjektiva metoder för att mäta somatiska symptom. De är metoder för att mäta träningsintensitet och ansträngning, andfåddhet och utmattning under fysisk ansträngning. Borg RPE skalan är konstruerad så, att vissa psykofysiska funktioner kan fastställas enligt grundantagandet att fysiologisk ansträngning ökar lineärt med träningsintensiteten och att uppfattningen av RPE skulle följa samma lineära ökning. Metoderna använder tal (RPE talen 6–20 och CR10 talen 0–10) för att beskriva den maximala fysiska prestationen och smärta. Metoderna används i träning för styrning av intensitet. Metoderna har fått internationell spridning och det har gjorts många forskningar i dem. Trots forskningarna har man inte utan reservationer gett allmänna riktlinjer för användningen av metoderna inom träning och rehabilitering. Syftet med detta examensarbete är att utreda faktorer som kan påverka Borg RPE samt CR10 skalornas tillförlitlighet inom träning och rehabilitering. Eftersom olika målgrupper som kan använda metoderna och träningsformer är otaliga, begränsades studiet till antal publikationer (12st) där man forskat Borg RPE ja CR10 metodernas reliabilitet ur olika perspektiv. Resultatet av studien var att det i en del av forskningarna kom fram att RPE inte ökade lineärt med träningsintensiteten och att det finns många faktorer som kan påverka RPE reliabiliteten. Vissa indikationer finns att metoderna skulle vara mest reliabla i låg- och mellanintensitetsträningar. Däremot verkar gradvis träning, längre träningssession samt högintensitetsträning försämra reliabiliteten av RPE i vissa situationer. Inom rehabilitering skulle det därför vara viktigt att utföra träning under kortare intervall och i låg/medelintensiv träning för att förbättra RPE reliabiliteten. Med intensiteten verkade de psykologiska faktorernas inverkan på RPE öka. De psykologiska faktorernas inverkan på RPE är svårare att mäta. För att kunna ge allmänna riktlinjer för användningen av RPE och CR10 skalorna i träning och rehabilitering, måste man undersöka mera de psykologiska faktorernas, olika träningssätt, intervallens och intensitetens inverkan på RPE reliabiliteten för att förbättra tränings- och rehabiliteringsresultat. Båda metoderna är användbara för uppskattning av smärta inom träning och rehabilitering. Referenser: Gunnar Borg: Borg's perceived exertion and pain scales. Borg G., 1982, Psychophysical bases of perceived exertion. Medicine and Science in Sports and Exercise.