Den hälsofrämjande skolan : Framgångsfaktorer i skolbaserade program

Abstract

Finland är känt världen över för sitt goda skolsystem och PISA resultat, samtidigt som undersökningar visar att barn och unga inte känner sig delaktiga i klass- eller skolgemenskapen. Både juridiska och politiska styrdokument i vårt land betonar dock det hälsofrämjande arbetet i skolor. Syftet med denna studie var att utreda vilka skolbaserade program som används i grundskolorna och som stöder elevernas psykiska och/eller sociala hälsa samt vilka framgångsfaktorerna är i implementeringen av programmen. Även de nordiska länderna inkluderades. Forskningen begränsades till grundskolan, elevernas ålder 7 – 15 år. Forskningsfrågan var: vilka goda exempel på skolbaserade program som stöder elevernas psykiska och/eller sociala hälsa används i den grundläggande undervisningen i Norden och vilka är framgångsfaktorerna i im-plementeringen av programmen? Studiens teoretiska referensram var Antonovskys teori om känslan av sammanhang (KASAM) samt Anne Konus välfärdsmodell för skolan. Litteraturstudie i form av en scoping review av Arksey och O`Malley valdes som metod. De skolbaserade program som inkluderades var KiVa Skola - programmet, FRIENDS - programmet, StegVis - undervisningsprogram och Skolövergripande positivt beteendestöd (SWPBS). Totalt identifierades 11 relevanta studier som analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Analys av källorna visade att framgångsfaktorerna i förverkligandet av skolbaserade program är ett kontinuerligt genomförande av programmet samt en samarbetande och stödande verksamhetskultur i skolan där skolans rektor har en viktig roll. Personalen behöver samarbeta mot samma mål, vara engagerade och stöda varandra. Eleverna behöver uppmuntras i att säga sin åsikt och kunna känna delaktighet. Vårdnadshavarna behöver även de vara delaktiga och informeras om programmet. För att personalen skall kunna genomföra skolbaserade program krävs både utbildning, kunskap och förståelse för själva programmet men även för barns utveckling, agerande och beteende. Resultatet från litteraturstudien bidrar till det generella elevhälsoarbetet i skolor för att främja elevernas hälsa och välbefinnande samt vad skolorna behöver tänka på för en hållbar implementering av skolbaserade program.