Förskolebarns reflektioner kring coronapandemin 2020-2021 : En kvalitativ studie ut barnets perspektiv
Berndtsson, Josefina; Ramos Serrano, Klara (2021)
Berndtsson, Josefina
Ramos Serrano, Klara
2021
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2021053112619
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2021053112619
Tiivistelmä
Detta lärdomsprov är ett beställningsarbete från Esbo stad och är en del av projektet ”Nordiskt perspektiv”. Syftet med studien är att belysa barns känslor och upplevelser om pandemin och åtgärder samt lyfta en röst i samhället som sällan hörs. Studiens frågeställningar var “Vad vet barnen om Covid-19?” och ”Vilka tankar och känslor har barnen kring pandemin och de åtgärder som vidtagits?” Metoden som används är semi-strukturerad kvalitativ gruppintervju med två barngrupper (totalt 7 barn) från en förskola i Esbo.
Resultaten jämförs med teorier om barns aktörskap och inkludering, liksom barns perspektiv, och materialet kategoriseras med hjälp av innehållsanalys. Resultaten visar att pandemin har orsakat vissa förändringar i förskolebarnens vardag, till exempel att vårdnadshavare inte får vistas på förskolan, pedagoger använder masker och att vissa aktiviteter inte är tillåtna (resor, lekland etc.). Förskolebarnen känner att dessa förändringar är negativa men att de inte påverkar dem så mycket. Trots detta längtar alla respondenter efter pandemins slut. Det teoretiseras att dessa förändringar stör viktiga aspekter av ett barns liv, såsom deras rutiner, sociala relationer och handlingsfrihet. Resultaten visar att även om barnets perspektiv har beaktats i viss utsträckning (barnen rapporterar inte extremt negativa känslor som rädsla, ilska eller ångest), kan vissa av begränsningarna ha en bestående effekt på barns välbefinnande och utveckling. Studien är begränsad till ett relativt litet antal respondenter och undersöker bara barnets perspektiv. Genom denna avhandling strävar vi efter att belysa barns perspektiv på ett relevant ämne och därigenom främja barns handlingsfrihet och rätt till inkludering i samhällsförändringar.
Resultaten jämförs med teorier om barns aktörskap och inkludering, liksom barns perspektiv, och materialet kategoriseras med hjälp av innehållsanalys. Resultaten visar att pandemin har orsakat vissa förändringar i förskolebarnens vardag, till exempel att vårdnadshavare inte får vistas på förskolan, pedagoger använder masker och att vissa aktiviteter inte är tillåtna (resor, lekland etc.). Förskolebarnen känner att dessa förändringar är negativa men att de inte påverkar dem så mycket. Trots detta längtar alla respondenter efter pandemins slut. Det teoretiseras att dessa förändringar stör viktiga aspekter av ett barns liv, såsom deras rutiner, sociala relationer och handlingsfrihet. Resultaten visar att även om barnets perspektiv har beaktats i viss utsträckning (barnen rapporterar inte extremt negativa känslor som rädsla, ilska eller ångest), kan vissa av begränsningarna ha en bestående effekt på barns välbefinnande och utveckling. Studien är begränsad till ett relativt litet antal respondenter och undersöker bara barnets perspektiv. Genom denna avhandling strävar vi efter att belysa barns perspektiv på ett relevant ämne och därigenom främja barns handlingsfrihet och rätt till inkludering i samhällsförändringar.