Orsaker till och motverkning av överansträngning och överansträngningssyndrom inom elitidrotten : Ett beställningsarbete av URHEA
Jäntti, Jessica; Nyström, Jenny (2021)
Jäntti, Jessica
Nyström, Jenny
2021
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2021053112734
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2021053112734
Tiivistelmä
Arbetet är en systematisk litteraturstudie vars syfte är att utreda orsakerna till överansträngning hos elitidrottare samt vilka faktorer som motverkar fenomenet överansträngning. Frågeställningarna lyder “Vad är orsakerna till att elitidrottare blir
överansträngda?” samt “Vilka faktorer motverkar fenomenet överansträngning?”.
Överansträngning kan delas upp i två olika undergrupper: överansträngning (OR) och överansträngningssyndrom (OTS), där OTS är betydligt allvarligare. Överansträngning
innebär en försämring i prestationsförmågan under några dagar till några veckor, medan överansträngningssyndrom handlar om att en idrottares prestationsförmåga påverkas drastiskt under flera månader och kan leda till karriäravslut. Överansträngning och överansträngningssyndrom inom elitidrotten har inte fått mycket uppmärksamhet inom forskningen, varav valet av arbetets tema. Metoden som valts är systematisk litteraturstudie. Målet var att hitta så många relevanta artiklar som möjligt för att
kartlägga fenomenet. Sju sökord användes för att få möjligast specifika träffar. 19 artiklar lästes igenom varav nio inkluderades efter kvalitetsgranskningen. En relevant artikel från 2021 hittades efter att datasökningen utförts och den inkluderades i
arbetet. Slutligen inkluderades 10 artiklar i arbetet. Slutsatserna i denna studie är att orsakerna till överansträngning och överansträngningssyndrom bland annat är en rubbad balans mellan träning och återhämtning, för hög träningsbelastning, felaktig eller för lite näring samt psykiska faktorer så som stress, prestationsångest och förväntningar.
Motverkande aspekter är bland annat regelbundna mätningar av fysiologiska, biokemiska, immunologiska och psykiska faktorer och satsande på rätt sorts kost och bra matvanor, för att förebygga eventuella energi- och näringsbrister. Även användning av frågeformulär för att övervaka ändringar i idrottarens prestationsförmåga och humör. Metodiken som användes för arbetet var den lämpligaste, även om resultaten blev begränsade. Vidare forskning bör utföras inom ämnet eftersom det inte finns tillräckligt med data, speciellt RCT och mångsidigare studier med flera idrottsgrenar inkluderade.
Vår studie påvisade att detta allmänna problem behöver mer djupgående forskning.
överansträngda?” samt “Vilka faktorer motverkar fenomenet överansträngning?”.
Överansträngning kan delas upp i två olika undergrupper: överansträngning (OR) och överansträngningssyndrom (OTS), där OTS är betydligt allvarligare. Överansträngning
innebär en försämring i prestationsförmågan under några dagar till några veckor, medan överansträngningssyndrom handlar om att en idrottares prestationsförmåga påverkas drastiskt under flera månader och kan leda till karriäravslut. Överansträngning och överansträngningssyndrom inom elitidrotten har inte fått mycket uppmärksamhet inom forskningen, varav valet av arbetets tema. Metoden som valts är systematisk litteraturstudie. Målet var att hitta så många relevanta artiklar som möjligt för att
kartlägga fenomenet. Sju sökord användes för att få möjligast specifika träffar. 19 artiklar lästes igenom varav nio inkluderades efter kvalitetsgranskningen. En relevant artikel från 2021 hittades efter att datasökningen utförts och den inkluderades i
arbetet. Slutligen inkluderades 10 artiklar i arbetet. Slutsatserna i denna studie är att orsakerna till överansträngning och överansträngningssyndrom bland annat är en rubbad balans mellan träning och återhämtning, för hög träningsbelastning, felaktig eller för lite näring samt psykiska faktorer så som stress, prestationsångest och förväntningar.
Motverkande aspekter är bland annat regelbundna mätningar av fysiologiska, biokemiska, immunologiska och psykiska faktorer och satsande på rätt sorts kost och bra matvanor, för att förebygga eventuella energi- och näringsbrister. Även användning av frågeformulär för att övervaka ändringar i idrottarens prestationsförmåga och humör. Metodiken som användes för arbetet var den lämpligaste, även om resultaten blev begränsade. Vidare forskning bör utföras inom ämnet eftersom det inte finns tillräckligt med data, speciellt RCT och mångsidigare studier med flera idrottsgrenar inkluderade.
Vår studie påvisade att detta allmänna problem behöver mer djupgående forskning.