"Jag är inte Coca-Cola, jag är politiker" : En kvalitativ undersökning om politiska varumärken och relationer på sociala medier
Paakki, Michelle (2021)
Paakki, Michelle
2021
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2021060113138
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2021060113138
Tiivistelmä
Användningen av sociala medier har ökat markant det senaste årtiondet och har således ändrat sättet vi kommunicerar med varandra och med företag. Även den politiska kommunikationen har utvecklats och aktivitet och närvaro online ses som en självklarhet för invalda politiker och politiska kandidater. Tidigare forskning visar att politiker idag marknadsförs på ett liknande sätt som produkter och syftet med denna forskning är således att försöka få en ökad förståelse för hur det politiska varumärket skapas. I detta arbete ämnar jag därför att forska i hur politiker bygger upp sina personliga varumärken på sociala medier och hur denna aktivitet påverkar relationen till väljarna. Den valda metoden för denna kvalitativa studie är semistrukturerade intervjuer och för att avgränsa forskningen något har jag valt att endast intervjua svenskspråkiga politiker i Finland. För att få en så bred bild som möjligt valdes fem respondenter med olika bakgrund i form av kön, politisk aktivtiet och politiska roller. Utöver de semistrukturerade intervjuerna har jag även genomfört en utförlig litteraturgenomgång och i den teoretiska referensramen diskuteras och beskrivs begreppet politisk kommunikation och dess utveckling men också sociala medier i allmänhet och personlig varumärkesbyggnad steg för steg. Resultaten visar att det finns tre steg för att bygga upp ett framgångsrikt personligt politiskt varumärke på sociala medier: mycket aktivitet och närvaro, tydliga personliga och politiska ställningstaganden och den rätta sociala plattformen för sin målgrupp. Relationen till väljarna har i och med sociala medier utvecklats och har till viss del blivit närmare på grund av en enklare och snabbare kommunikation. Detta kan dock vara problematiskt på grund av ökande hatretorik och osaklig kritik, vilket kan leda till att färre vågar delta i politiken.