Förebyggande av hot- och våldssituationer inom förstavården
Backman, Dennis; Rönnbäck, Robert (2021)
2021
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2021060113322
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2021060113322
Tiivistelmä
Bakgrund och syfte:
Under de senaste åren har hot- och våldssituationer ökat inom förstavården runt om i världen. Allt fler förstavårdare blir utsatta för verbalt- och fysiskt våld i sitt arbete på fältet. I detta examensarbete har skribenterna valt att göra en allmän litteraturstudie genom att analysera tidigare forskningsartiklar för att kunna identifiera de säkerhetsbrister som finns inom förstavården. Målet är att kartlägga de säkerhetsrelaterade problem och brister som är kända från tidigare och komma fram till olika förebyggande metoder för den framtida utvecklingen av förebyggandet av hot- och våldssituationer i förstavården.
Material och metod:
Som teoretisk referensram användes begreppet arbetarskydd vars mål är att upprätthålla och främja säkerhet i arbete och arbetsförhållanden. Datainsamlingen gjordes med hjälp av databaserna Google Scholar, Academic Search Elite, ScienceDirect, Pubmed samt Sage. En del artiklar insamlades manuellt. Datainsamlingen begränsades till att endast välja artiklar som behandlar våld inom förstavården. Till litteraturöversikten valdes 13 artiklar. Som metod användes en konventionell innehållsanalys var materialet analyserades och bearbetades för att nå olika huvudteman och subteman.
Resultat och slutsatser:
Den konventionella innehållsanalysen resulterade tre huvudteman som kan potentiellt förebygga våld inom förstavården så som: behovet av utbildning, kompetens bland förstavårdare samt organisatoriska ingripanden. Nästa steg i utvecklingen av förebyggandet av våld inom förstavården är följande subteman: utbildning för allmänheten om förstavårdens uppgifter, utbildning om hot- och våldssituationer för förstavårdare och förstavårdsstuderande, sakkunnighet och situations medvetenhet bland förstavårdare, organisatoriska ingripanden så som minskande av responstiden, flygmyndighetsverksamhet, avancerade varningssystem samt implikationer för evidensbaserad forskning och praxis.
Under de senaste åren har hot- och våldssituationer ökat inom förstavården runt om i världen. Allt fler förstavårdare blir utsatta för verbalt- och fysiskt våld i sitt arbete på fältet. I detta examensarbete har skribenterna valt att göra en allmän litteraturstudie genom att analysera tidigare forskningsartiklar för att kunna identifiera de säkerhetsbrister som finns inom förstavården. Målet är att kartlägga de säkerhetsrelaterade problem och brister som är kända från tidigare och komma fram till olika förebyggande metoder för den framtida utvecklingen av förebyggandet av hot- och våldssituationer i förstavården.
Material och metod:
Som teoretisk referensram användes begreppet arbetarskydd vars mål är att upprätthålla och främja säkerhet i arbete och arbetsförhållanden. Datainsamlingen gjordes med hjälp av databaserna Google Scholar, Academic Search Elite, ScienceDirect, Pubmed samt Sage. En del artiklar insamlades manuellt. Datainsamlingen begränsades till att endast välja artiklar som behandlar våld inom förstavården. Till litteraturöversikten valdes 13 artiklar. Som metod användes en konventionell innehållsanalys var materialet analyserades och bearbetades för att nå olika huvudteman och subteman.
Resultat och slutsatser:
Den konventionella innehållsanalysen resulterade tre huvudteman som kan potentiellt förebygga våld inom förstavården så som: behovet av utbildning, kompetens bland förstavårdare samt organisatoriska ingripanden. Nästa steg i utvecklingen av förebyggandet av våld inom förstavården är följande subteman: utbildning för allmänheten om förstavårdens uppgifter, utbildning om hot- och våldssituationer för förstavårdare och förstavårdsstuderande, sakkunnighet och situations medvetenhet bland förstavårdare, organisatoriska ingripanden så som minskande av responstiden, flygmyndighetsverksamhet, avancerade varningssystem samt implikationer för evidensbaserad forskning och praxis.