Utredning av digitala kommunikationshjälpmedels användbarhet: en systematisk litteraturöversikt
Myllylä, Viktoria; Forsblom, Natalie (2021)
Myllylä, Viktoria
Forsblom, Natalie
2021
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2021102518905
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2021102518905
Tiivistelmä
Samhället digitaliseras i snabb takt vilket innebär nya och flera möjligheter. Ett område som utvecklats i och med digitaliseringen är AKK hjälpmedel, det vill säga Alternativa och Kompletterande Kommunikationshjälpmedel. Syftet med detta arbete är att utreda användbarheten av tillgängliga digitala kommunikationshjälpmedel och frågeställningarna för arbetet är: Hurdan evidens finns det för användbarheten av olika digitala AKK verktyg för olika målgrupper i behov av AKK stöd? Vilka olika typer av digitala AKK verktyg finns det beskrivna i forskning? Vilka fördelar och nackdelar med digitala AKK verktyg finns det gentemot andra, odigitala AKK verktyg? Studien ger en överblick över tillgängliga digitala kommunikationshjälpmedel och beskriver och diskuterar faktorer som inverkar på hjälpmedlens användbarhet. Arbetet är en systematisk litteraturöversikt och är baserad på 20 artiklar som valts efter en ingående innehålls- och kvalitetsgranskning där Forsberg & Wengströms (2013) kvalitetsgranskningsformulär använts. De insamlade materialet har genomgått en grundlig innehållsanalys som utmynnade i två teman, förutsättningar för en effektiv och ändamålsenlig användning och för- och nackdelar med digitala hjälpmedel samt kategorierna: krav på användarens fysiska förmågor/hjälpmedlens fysiska krav, hjälpmedlets tillgänglighet, omgivningsfaktorer, sociala kravfaktorer/olika former av stöd och deras betydelse, fördelar i förhållande till användbarheten, nackdelar i förhållande till användbarheten, positiv utveckling. Fyra grupper av olika AKK hjälpmedel kunde ses i resultatet: applikationer, högteknologiska verktyg, fristående verktyg med talsyntes och BCI (brain computer interface). Resultatet presenteras utifrån dessa och visar på att digitala kommunikationshjälpmedels användbarhet grundar sig på flera faktorer, såsom användarens behov och funktionsnivå, miljön och kontexten verktyget används i, verktygets pris och lättillgänglighet. Både för och nackdelar förekommer hos digitala hjälpmedel och därför är det svårt att ge ett entydigt svar på vilka hjälpmedel som är användbara och vilka som inte är det, eftersom de alla skiljer sig från varandra. Antalet digitala AKK hjälpmedel är ändå något som troligen kommer öka i framtiden och därför rekommenderas det att framtida studier forskar vidare i hur de olika målgrupperna främjas och påverkas av digital AKK.