Av frukten känner man trädet
Westmalm, Karina (2021)
Westmalm, Karina
2021
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2021102818988
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2021102818988
Tiivistelmä
År 2017 fick den grundläggande konstundervisningen i Finland nya nationella läroplansgrunder. De läroplansförändringar som infördes för musikinstituten väckte en nationell debatt bl.a. om avskaffandet av nivåprov och kursexamina som funnits sedan början av 1970-talet. Som aktiv lärare i Musikinstitutet Legato har jag med mina kollegor vid många möten funderat på frågor i anknytning till denna förnyelse. Med utgångspunkt i diskussionerna som fördes och de ämnen som behandlades vill jag belysa uppfattningar och framföra tankar om god undervisning, lärarens roll och de förändringar som följt läroplanen i spåren.
Genom gruppintervjuer, i s.k. fokusgrupper har jag via semistrukturerade frågor, där givna ämnen kreativt diskuterats, registrerat subjektiva samt gemensamma åsikter som sedan kodats för att bli en sammanställning av tankar och uppfattningar för att få ett meningsfullt och tolkningsbart resultat.
Lärarnas svar visade att undervisningen har fått en mer individuell prägel med lärstigar och målbilder som tar fram elevens styrkor. Självutvärderingens roll i undervisningen har ökat och är en källa till fortsatt diskussion. För kunna ge en god undervisning uppger pedagogerna trygghet , stöd och en tillåtande miljö som grundförutsättningar. Även god kommunikation och ömsesidigt lyssnande kan nämnas som viktiga för lärprocessen. Läroplanen har blivit en del av den vardag som pedagogerna lever i och en klarare riktlinje för det arbete som görs för och med eleverna. Lärarrollen har i sin tur blivit mer komplex då man som pedagog bör behärska roller som man ej fått stöd för i sin utbildning men som ändå krävs för att undervisningen skall fungera. In 2017, a new national curriculum was initiated for Basic Art Education in Finland. The changes of the curriculum that were introduced for the Music Institutes provoked a national debate, among other things about the abolition of level tests and course exams that have existed since the beginning of the 1970s. As an active teacher in Musikinstitutet Legato, I have with my colleagues at many meetings thought about issues related to this renewal. Based on the discussions that took place and the topics that were dealt with I want to shed light on perceptions and present thoughts about good teaching, the role of the teacher and the changes that followed the renewal of the curriculum.
Through group interviews, in so-called focus groups, I have via semi-structured questions, where given topics have been creatively discussed, registered subjective and common opinions which are then coded to become a compilation of thoughts and perceptions in order to get a meaningful and interpretable result.
The teachers' answers showed that the teaching has been given a more individual touch with learning paths and goal images that bring out the student's strengths. The role of self-evaluation in teaching has increased and is a source of continued discussion. In order to provide good teaching, the educators state that a feeling of security, support and a permissive environment are basic prerequisites. Good communication and mutual listening can also be mentioned as important for the learning process. The curriculum has become a part of the teachers´ everyday life and is a clear guideline for the work that is done for and with the students. In addition the role of the teacher has become more complex, as an educator should master roles that have not been supported in their own education but which are still required for a successful teaching.
Genom gruppintervjuer, i s.k. fokusgrupper har jag via semistrukturerade frågor, där givna ämnen kreativt diskuterats, registrerat subjektiva samt gemensamma åsikter som sedan kodats för att bli en sammanställning av tankar och uppfattningar för att få ett meningsfullt och tolkningsbart resultat.
Lärarnas svar visade att undervisningen har fått en mer individuell prägel med lärstigar och målbilder som tar fram elevens styrkor. Självutvärderingens roll i undervisningen har ökat och är en källa till fortsatt diskussion. För kunna ge en god undervisning uppger pedagogerna trygghet , stöd och en tillåtande miljö som grundförutsättningar. Även god kommunikation och ömsesidigt lyssnande kan nämnas som viktiga för lärprocessen. Läroplanen har blivit en del av den vardag som pedagogerna lever i och en klarare riktlinje för det arbete som görs för och med eleverna. Lärarrollen har i sin tur blivit mer komplex då man som pedagog bör behärska roller som man ej fått stöd för i sin utbildning men som ändå krävs för att undervisningen skall fungera.
Through group interviews, in so-called focus groups, I have via semi-structured questions, where given topics have been creatively discussed, registered subjective and common opinions which are then coded to become a compilation of thoughts and perceptions in order to get a meaningful and interpretable result.
The teachers' answers showed that the teaching has been given a more individual touch with learning paths and goal images that bring out the student's strengths. The role of self-evaluation in teaching has increased and is a source of continued discussion. In order to provide good teaching, the educators state that a feeling of security, support and a permissive environment are basic prerequisites. Good communication and mutual listening can also be mentioned as important for the learning process. The curriculum has become a part of the teachers´ everyday life and is a clear guideline for the work that is done for and with the students. In addition the role of the teacher has become more complex, as an educator should master roles that have not been supported in their own education but which are still required for a successful teaching.