Språkutveckling i musikens tecken : en kvalitativ studie på hur musik används som metod för att främja språkutvecklingen hos barn
Mikander, Melanie (2021)
Mikander, Melanie
2021
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2021111720489
https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2021111720489
Tiivistelmä
Syftet med detta examensarbete var att undersöka småbarnspedagogers uppfattning och iakttagelser kring hur användningen av musik i den pedagogiska verksamheten påverkar barnens språkutveckling. Inom den teoretiska ramen lyfte jag fram teori kring musik och språkutveckling. I undersökningen vände jag mig till småbarnspedagoger på daghem och genom kvalitativa intervjuer undersökte jag deras syn på huruvida musikunderstödd pedagogisk verksamhet kan ha en positiv inverkan på språkutvecklingen. Frågeställningarna var bland annat hur musik används som metod på daghem, vilken plats musiken har i vardagen, vad syftet och målet med musiken är samt om musik som metod gett resultat på språkutvecklingen hos barnen.
I det insamlade materialet framkom att spontana musikstunder har en central plats på daghemmen. Syftet med musikstunderna varierade men ett huvudsakligt syfte var språkutvecklingen. Påverkan på språkutvecklingen till följd av musik som metod var inte alltid så lätt att se, men åtminstone hos barn med annat modersmål än svenska kunde småbarnspedagogerna se resultat på språkutvecklingen.
Min slutsats av undersökningen är att musikanvändning i pedagogisk verksamhet används i ganska stor utsträckning och att musiken nog har en påverkan på språkutvecklingen, men att kopplingen kan vara svår att se. Det är svårt att avgränsa vilka specifika metoder som ger resultat på språkutvecklingen och det bästa är nog att använda ett varierat utbud av språkstimulerande metoder. Resultatet av undersökningen blev en inblick i hur man använder musik som metod i olika daghem. The purpose of this thesis was to investigate early childhood educators´ perceptions and observations of how the use of music in pedagogical activities affects children's language development. The theoretical foundation of the study highlights theory about music and language development. In the survey, I turned to early childhood educators in kindergartens and through qualitative interviews, I investigated their views on music supported pedagogical methods and whether they experienced that the children´s language developed as a result. The questions were among others how music is used as a method in day care, which place music has in everyday life, what the purpose and the goal of music is and whether music as a method has given results on the language development of children.
In the material collected, it emerged that spontaneous music moments have a central place in day care. The purpose of the music lesson varied, but a main purpose was language development. The impact on language development as a result of music as a method was not always easy to see, but at least in children with a different mother tongue than Swedish, the early childhood educators could see results on language development.
My conclusion from the study is that music as a method is used to a fairly large extent and that music probably has an impact on language development, but that the connection can be difficult to see. It is difficult to define which specific methods give results on language development and it is best to use a varied range of languagestimulating methods. The results of the survey were an insight into how music is used as a method in different day care centers.
I det insamlade materialet framkom att spontana musikstunder har en central plats på daghemmen. Syftet med musikstunderna varierade men ett huvudsakligt syfte var språkutvecklingen. Påverkan på språkutvecklingen till följd av musik som metod var inte alltid så lätt att se, men åtminstone hos barn med annat modersmål än svenska kunde småbarnspedagogerna se resultat på språkutvecklingen.
Min slutsats av undersökningen är att musikanvändning i pedagogisk verksamhet används i ganska stor utsträckning och att musiken nog har en påverkan på språkutvecklingen, men att kopplingen kan vara svår att se. Det är svårt att avgränsa vilka specifika metoder som ger resultat på språkutvecklingen och det bästa är nog att använda ett varierat utbud av språkstimulerande metoder. Resultatet av undersökningen blev en inblick i hur man använder musik som metod i olika daghem.
In the material collected, it emerged that spontaneous music moments have a central place in day care. The purpose of the music lesson varied, but a main purpose was language development. The impact on language development as a result of music as a method was not always easy to see, but at least in children with a different mother tongue than Swedish, the early childhood educators could see results on language development.
My conclusion from the study is that music as a method is used to a fairly large extent and that music probably has an impact on language development, but that the connection can be difficult to see. It is difficult to define which specific methods give results on language development and it is best to use a varied range of languagestimulating methods. The results of the survey were an insight into how music is used as a method in different day care centers.