Avvikande besked vid prenatala screeningundersökningar : en kvalitativ undersökning av den gravida kvinnans och vårdpersonalens upplevelser före och efter beskedet. Utvecklingsarbete/Åkerlund: Utmaningar i den prenatala screeningvården. Utvecklingsarbete/Söderqvist: Faktorer som påverkar föräldrars beslutsfattande gällande deltagande i prenatala screeningundersökningar.

Abstract

Examensarbete:

Syftet med studien är att få kunskap om den information och det bemötande som ges åt den gravida kvinnan och hennes familj i samband med olika prenatala screeningundersökningar i de fall där någon undersökning ger ett avvikande resultat. Detta undersöks ur både den gravida kvinnans och vårdpersonalens perspektiv. Studiens forskningsfrågor är: Hur upplever den gravida kvinnan den information och det bemötande hon fick av vårdpersonalen innan deltagandet i screeningundersökningar samt efter ett avvikande resultat av en screeningundersökning? Hur upplever personalen sin uppgift att informera och bemöta blivande föräldrar innan screeningundersökningar samt efter ett besked om avvikelser? Som teoretiska utgångspunkter används teori om kriser av Cullberg (2003) och Lagerheim (1992), teori om lidande av Eriksson (1994), samt teori om det vårdande mötet enligt Dahlberg och Segesten (2010) samt Roach (1995).

Denna kvalitativa studie baserar sig på intervjuer med fyra personer inom mödrarådgivningen och tre kvinnor som fått avvikande resultat i någon screeningundersökning under graviditeten. De insamlade data har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att både vårdpersonalen och kvinnorna upplevde brister i den information och det bemötande som ges. Slutsatser av undersökningen är att vårdpersonalen bör få föräldrar att reflektera över vad det är de deltar i innan de fattar ett beslut om att delta i screeningundersökningar. Vid besked om avvikelser är föräldrar informationssökande och vårdpersonalen bör inte underskatta deras behov av faktabaserad information. Slutligen bör föräldrarnas oro alltid tas på allvar, även efter ett falskt avvikande besked, och vårdpersonalen bör vara en närvarande diskussionspartner.

Utvecklingsarbete: (Marika Åkerlund)

Syftet med arbetet är att med hjälp av en artikel sprida resultatet från mitt examensarbete.Examensarbetet behandlar de olika utmaningar som prenatala screeningundersökningar och avvikande resultat i dessa innebär för vårdpersonal på mödrarådgivningar. Artikeln skrivs för att vårdpersonal som kommer i kontakt med drabbade föräldrar ska vara medvetna om dessa utmaningar och kunna erbjuda ett så gott stöd och bemötande som möjligt. Artikeln kommer att publiceras i Tidskrift för Barnmorskor. Artikeln är skriven enligt den teori som beskrivs i arbetet samt de skrivanvisningar som Tidskrift för Barnmorskor har utarbetat. Artikeln finns med som en bilaga till arbetet. I artikeln lyfts de viktigaste utmaningarna som framkom i examensarbetet fram och där poängteras bl.a. vikten av att vårdpersonalen ger föräldrarna tillräcklig information innan deltagandet i screeningundersökningar för att de ska kunna reflektera över vad de deltar i. Vårdpersonalen ska heller inte underskatta föräldrarnas behov av både faktabaserad information och emotionellt stöd efter ett avvikande besked i någon screeningundersökning. Det är viktigt att ta föräldrarnas oro på allvar och vara närvarande i diskussionen med dem. Genom att fråga föräldrarna hur de mår och ta sig tid att lyssna på deras känslor och upplevelser av situationen kan man som vårdpersonal visa att man bryr sig om. Slutligen bör vårdpersonalen se alla föräldrar som individer och vara lyhörd för deras individuella behov av stöd.

Utvecklingsarbete: (Anette Söderqvist)

I detta utvecklingsarbete fördjupas kunskapen kring en fråga som i examensarbetet framkom som problematisk och relevant. Syftet med utvecklingsarbetet är att undersöka vilka faktorer som påverkar blivande föräldrars beslut att delta eller inte delta i screeningundersökningar under graviditeten. Genom en litteraturstudie har tolv vetenskapliga artiklar som behandlar föräldrars beslutsfattande vid prenatala screeningundersökningar analyserats med hjälp av innehållsanalys.

Studien visar att beslutet att delta eller inte delta i screening undersökningar är ett komplext beslut som baseras på många olika faktorer. Faktorerna kan delas in i fyra huvudkategorier. Kategorin extern påverkan visar att beslutet inte alltid enbart är föräldrarnas eget beslut, utan att det påverkas av olika yttre faktorer såsom social press, vårdpersonalens påverkan och testens existens. Därtill visar kategorin känsla av kontroll att beslutet kring deltagande i screeningundersökningar kan bottna i föräldrarnas önskan om att ha kontroll. Beslutet att delta kan hos vissa ge en känsla av kontroll eftersom de upplever att undersökningarna kan inge dem trygghet. Dock kan även beslutet att inte delta skapa en känsla av kontroll hos de föräldrar som antingen upplever misstro till undersökningarna eller känner att de är onödiga. Vidare visar kategorin förväntningar gällande att få barn med specialbehov att beslutet om att delta i screening undersökningar eller inte påverkas av föräldrarnas funderingar kring hur barnets och familjens välmående skulle påverkas av om barnet de väntar skulle ha något specialbehov. Slutligen, utgör föräldrars inställning till abort en central faktor då de fattar sitt beslut om deltagande i screeningundersökningar. Beslutet påverkas av om man är beredd eller inte beredd att abortera ett icke-normalt foster, eller om man inte vill ställas inför valet att göra abort.

Utvecklingsarbetet kan hjälpa barnmorskor och hälsovårdare som informerar gravida om screeningundersökningar att stöda föräldrarna så att de kan fatta ett medvetet informerat beslut som är det mest lämpliga för dem och deras familj.

Bachelor´s thesis:

The purpose of the thesis is to gain knowledge about the information and the treatment given to the pregnant woman and her family in relation to different prenatal screenings on occasions when some finding is abnormal. This has been studied from the perspectives of the pregnant woman as well as of the health care staff. The research questions of the study are: How does the pregnant woman experience the information and the treatment she received from health care staff before participation in screenings and after an abnormal finding? How do health care staff experience their task to inform and treat expecting parents before screenings and after abnormal findings? The theoretical starting points of the study are found in the theories on crisis by Cullberg (2003) and Lagerheim (1992), the theory on suffering by Eriksson (1994) and theories on the caring meeting according to Dahlberg and Segesten (2010) as well as Roach (1995).

This qualitative study is based on interviews with four persons within maternity care and three women that have been informed of abnormal findings in a prenatal screening. A qualitative content analysis has been applied to the collected data. The results show that both the health care staff and the women experienced shortcomings in the information and the treatment given. The conclusions of the study are that the health care staff should get parents to reflect on what they participate in before they make a decision to participate in prenatal screenings. When hearing about abnormal findings, parents are information-seeking and the health care staff should not underestimate their need for information rich in facts. Finally, the parents’ anxiety should always be taken seriously, also after false abnormal findings, and the health care staff should be prepared to beavailable as a discussion partner.

Development work: (Marika Åkerlund)

The purpose of this study is to make available the result from my bachelor’s thesis, with the help of an article. The bachelor’s thesis presents the various challenges that prenatal screenings and abnormal findings cause health care personnel in maternity health care. The purpose of the article is to prepare health care staff for these challenges and enable them to provide the best possible support to expecting parents both before the parents participate in prenatal screenings and after an abnormal finding. The article will be published in Tidskrift för barnmorskor. The article was written according to the theory that is presented in this study and the directions that Tidskrift för barnmorskor has given. The article is enclosed as an appendix to this study. The article highlights the most important challenges that were presented in the bachelor’s thesis. The article points out the importance of health care staff providing parents with enough information before they participate in prenatal screenings, in order for the parents to reflect on what they participate in. The health care staff should not underestimate the parents’ need of information that is rich in facts and emotional support after an abnormal finding in any prenatal screening. It is important that the parents’ anxiety is taken seriously and that the health care provider is a participating partner in the discussion with the parents. By asking the parents how they feel and by taking enough time to listen to their feelings and experiences of the situation the health care staff show that they care about the parents. Finally, the health care staff should see all parents as individuals and be sensitive to their individual need of support.

Development work: (Anette Söderqvist)

This expert knowledge project explores an issue that emerged as problematic and relevant from the author’s Bachelor’s Thesis. The purpose is to examine the factors that influence whether parents decide to participate in prenatal screenings or not. In a literature review study twelve scientific articles have been analysed by means of content analysis.

The study shows that the decision to participate in prenatal screenings is a complex decision based on many different factors. The factors can be divided into four main categories. The category external impact shows that the decision is not always based strictly on the preferences of the parents, but that different external factors, such as social press, influence from the health care staff and the existence of the tests, impact the decision. In addition, the category sense of control shows that the decision to participate in prenatal screenings can stem from the parents’ desire to have control. For some parents, the decision gives them a sense of control as they feel that the test implies security. However, for some parents, it is the decision not to participate that gives them a sense of control. This is particularly the case for parents that are either suspicious towards the tests or otherwise feel that the tests are unnecessary. Furthermore, the category expectations regarding having a child with special needs shows that the decision is influenced by the parents’ thoughts regarding how the wellbeing of the child and the family would be affected if the expected child would have some kind of special need. Finally, the parents attitudes towards abortion constitute an important factor when the parents make their decision to participate or not. The decision is then impacted by if the parents feel prepared to abort an abnormal foetus or not, or if they do not want to be faced with the decision regarding abortion.

The expert knowledge project can help midwives that inform pregnant women about prenatal screenings in supporting the parents to make an informed decision regarding participation in prenatal screenings – a decision that is the best one for that specific family.